Konkurrensen hårdnar som bekant för SJ nästa år. Flera bolag vill börja köra tåg på linjerna Göteborg-Stockholm och Stockholm-Sundsvall. MTR och Citytåget vill båda köra tiotalet avgångar per dag mellan Sveriges två största städer. Så många tåglägen finns det inte att tillgå. Andra bolag kommer därmed att bli av med attraktiva lägen. SJ är bara ett exempel. Frågan är om detta kommer att bli bra? Grundtanken är förstås god, som med all konkurrens som alltid fungerar i teorin men inte alltid i praktiken. Både MTR och Citytåget vill tävla om resenärerna med snabba förbindelser. Många av tågen kommer inte att göra ett enda stopp på vägen mellan Stockholm och Göteborg.
Jag har det högsta förtroende för Trafikverkets tidtabellskonstruktörer. Men det är ingen lätt sits de sitter i. Verkets jurister har redan börjat titta på hur man ska hantera framtida konflikter. För konflikter kommer det att bli. Det handlar inte bara om plats längs spåren. Det handlar lika mycket om uppställningsmöjligheter. MTRs upplägg känns mest seriöst. De kommer inte att dra igång sin trafik förrän i augusti – när de flesta av sommarens stora banjobb är avklarade. SJ, MTR och Citytåget hamnar alla i samma höga prioriteringsgrupp hos Trafikverket. SJ kommer säkert att få justera vissa av sina avgångstider, MTR och Citytåget kanske inte kommer att få alla tåglägen beviljade som de ansökt om, men säkert det största flertalet. Trafiken Stockholm-Göteborg kommer således att gynnas av denna så kallade avreglering.
Så då var väl allt frid och fröjd? Nej, långtifrån. Som vanligt saknas ett helhetsgrepp, nån som tar ansvar för hela trafikeringssystemet. Det som nu händer är ett hårt slag för framförallt regionaltrafiken och för godstransporterna. Lita på att Västtrafik, till exempel, kommer att ha synpunkter på den kommande tågplanen. Länstrafikbolagen längs Västra stambanan har stora planer för framtiden, men kan nog glömma allt vad utökad trafik heter. Det kanske till och med blir så att antalet avgångar för regionaltågen måste minskas istället för att ökas. Lika illa blir det för godstrafiken. Posttågen och vissa kombitåg har en hög prioritet. I övrigt kommer godstågen att trängas undan ordentligt. Det blir längre gångtider och sämre möjligheter att komma fram under attraktiva tider på dygnet.
För oss som inte bor i de största städerna, eller som vill se godset på tåg istället för lastbil, är det ingen rolig framtid jag ser framför mej. Slaget står om trafiken på de stora linjerna. Det är där pengarna finns att tjäna. Jag frågar mej om fördelarna med denna nya ordning verkligen uppväger nackdelarna? Jag är inte så säker på det.
I huvudet på en lokförare 
Så trafiken mellan Stockholm och Göteborg ska aldrig kunna bli större än vad den är nu? Eller funkar det om det står SJ på tågen?
Nej, det hade inte heller funkat jättebra. Det krävs rejäla investeringar i infrastrukturen om vi ska kunna öka trafiken. Typ uppställningsmöjligheter, förbigångsspår och fyrspårsutbyggnad på vissa sträckor.
Hoppas man glömmer fantasier om höghastighetsbanor och använder pengarna till sånt du nämner i stället.
Som TS skriver så kommer de mindre orterna bli lidande vid stambanan.
Små orter genererar inga pengar, de bara kostar samhället.
Människor i små orter betalar också skatt!
Du och jag verkar dela väldigt många åsikter gällande järnvägen och det glädjer mig. Men vi får se det positiva i det hela. Jag ger avregleringen max tio år till och sedan tror jag alla är överrens om att spektaklet måste återregleras.
Ps
Alla vi växlare är inte griniga som du nämnde i ett inlägg för längesedan 😉
I USA kallas ju de som bor i staterna mellan storstäderna New York och Los Angeles skämtsamt för ”Fly overs”. Om de nya järnvägsbolagen här hemma bara skall köra direkttåg så får man väl kalla de som bor mellan Stockholm och Göteborg för ”Drive overs” och tyda med överkörda (blåsta!) på olika alternativ.