En man steg av tåget – och dog

I avdelningen preskriberade dumheter har turen idag kommit till Ånge. I april 2014 var jag utlånad dit. En morgon skulle jag köra ett tåg till Långsele. Klockan ringde vid 5-tiden i SJs gamla överliggningslokal. Jag torkade gruset ur ögonen och drog på mej kläderna. Jag traskade längs den långa perrongen vid spår 1 och såg att mitt tåg redan stod inne på spår 5. Kollegan hade tydligen ankommit tidigt. Jag skrev ut en tågorder och åt frukost. Drack en kopp kaffe. Kallpratade med några kollegor. Det var ingen brådska att komma iväg. Jag var tidigt på plats. Till slut blev det dock dags att kasta sej ut i den så kallade verkligheten. Jag fick göra om samma promenad på nytt. Fast nu åt andra hållet. Och på en annan perrong. Nämligen den mellan spår 2 och 3. Jag uppskattade att tåget som jag skulle köra var ungefär 400 meter. Jag minns att jag tänkte att det måste ha varit en förare från en annan station än Ånge som kommit med tåget, annars hade han aldrig dragit fram det så långt.

Väl på plats i loket, så läste jag på den handskrivna lappen. ”Går bra. P-broms dragen”. Jag klev in i maskinrummet och lossade bromsen. Jag kontrollerade säkerhetsgreppet, som man ska, och ringde till tågklareraren och berättade att jag nu var klar att åka vidare norrut. Jag fick veta att hon just hade fällt en tågväg in för ett resandetåg från Östersund, men att jag skulle få grönt så fort det var möjligt. Det var bra. Bara att avvakta alltså. Jag rättade till stolen och ställde in radion. Gjorde en notering i min annotationsbok. Samtidigt ringde det på loktelefonen. Det var lokledaren i Hallsberg. Jag var tvungen att ta med ytterligare ett lok, eftersom en kollega hade fått problem i Bräcke. Hela spår 6 var fullt av uppstartade Rc-lok, så jag klättrade upp på det som stod bäst till, och begärde en växlingsväg. Jag kopplade ihop de båda loken och flyttade över min väska och mina papper. Då upptäckte jag att jag stod en meter utanför signalen.

Vad göra? Backa med tåg är inte tillåtet utan tillstånd. Å andra sidan… en meter? Det måste man väl kunna kalla en obetydlig förflyttning? Jag hade ju dessutom själv nyss noterat att det fanns minst 200 meter ledigt spår bakom mitt tåg. Varken signaler eller växlar var i vägen. Så jag rullade tillbaka, fick grönt i signalen och kunde avgå från Ånge några minuter försenad. Jag stannade till i Bräcke och släppte ett lok till kollegan. Det gick snabbt. Färden fortsatte utan vidare intermezzon. Jag lämnade över tåget till avbytande förare i Långsele. Han skulle köra tåget till Vännäs. Nu kunde jag vila hela dagen, innan det var dags för återfärd framåt kvällen. Men först satte jag mej i soffan i orderrummet för att se nyheterna. Det var dumt gjort. Jag blev nämligen klarvaken av det jag såg och hörde. På TV sa de att en mycket svårt skadad man hade upptäckts på stationen i Ånge vid sex-tiden. Ingen visste hur han hade kunnat bli så skadad. Genast satte tankeverksamheten igång. Vid sex-tiden? Det var ju då jag backade tåget! Vad har jag nu ställt till? Har jag backat över honom? Mannen hade kanske ställt sej bakom sista vagnen för att lätta på trycket? Eller klättrat över vagnarna och trillat ned när tåget ryckte till? Det var tusen scenarion som for genom huvudet.

Jag satt i soffan och grubblade. Inte blev situationen bättre en halvtimme senare när det var dags för nästa nyhetssändning. Nu stod det en reporter utanför järnvägsstationen och rapporterade direkt i TV. ”Ja, det var alltså här som mannen upptäcktes i morse”. Tittarna fick veta att den skadade förts till Sundsvalls lasarett och att tillståndet var kritiskt. Ajdå. I nästa sändning meddelades att mannen hade avlidit. Jag satt som förstelnad. Som lök på laxen och grädde på moset och last på vagnen började det ringa på tjänstemobilen som låg i min väska en bit bort. Jag hörde på ringsignalen – ”Sicket elände” med Peps – att det var någon från arbetsledningen. Närmare bestämt gruppchefen i Ånge. Han frågade om polisen hade hört av sej. Jag svalde nervöst. Nej, det har de inte. Skulle de det? ”Ja, du har kanske hört vad som har hänt? Polisen vill prata med alla som jobbade i morse för att höra om de har sett något”. Okej. Det kändes lite bättre. Det var inte bara jag som skulle kontaktas, det var alla.

Jag kunde inte sova en blund. Jag låg vaken hela dagen. Jag förbannade min egen dumhet. Varför skulle jag backa det där tåget? Framåt kvällen var det dags att arbeta. Jag körde tillbaka till Ånge och träffade en kollega. Det råkade vara just han som hade upptäckt den skadade mannen på morgonen. Han berättade detaljer som polisen och TV inte hade gått ut med. Mannen låg i en pöl av blod och såg ut att vara knivhuggen i magen. Jag drog en lättnadens suck och tänkte nog inte riktigt på vad jag kläckte ur mej. ”Knivhuggen? Åh, vad skönt!” Kollegan tittade frågande på mej. Skönt? ”Nej, vad säger jag? Knivhuggen, Gud vad hemskt…”

5 tankar på “En man steg av tåget – och dog

  1. Alltid lika roligt att läsa om dina göranden och låtanden.
    Fick tanken, kan man inte hänga på en lös backkamera på sista vagnen? Måste väl gå att överföra bild via radiosignal. Nästan alla bilar har ju numera backkamera.

    • Vet att Green Cargo håller på att titta på olika lösningar för att underlätta vid växling, och framförallt minimera riskerna. Kameraövervakning är ett alternativ som man utreder. Exakt hur detta skulle kunna tillämpas i just det här fallet vet jag inte. Ska man hänga på en kamera sist i alla tåg? Och sedan koppla upp den mot loket? Tja, det kanske kan vara en lösning.

  2. Herregud vilken mardröm! De gånger jag har fått tillstånd att backa har jag alltid haft detta i tankarna, att någon kan hamna i vägen. Även om man ger ”tåg kommer” är det ju inte säkert att det uppmärksammas flera hundra meter bort.

  3. Måste vara knepigt generellt sett med långa ”fordon”, när jag ser filmer på tåg och en vagn i mitten eller slutet ”faller ur” så är det väl knapp lokföraren märker det några 100+ meter upp. Tänker: Borde det inte idag kunna utvecklas nån ”billig” AI-box (smart sak), monterad på alla vagnar, som läser av status, vibrationer, folk, ljud (beskjutning, klotter) och rapporterar läget/larm till nån lämplig instans – typ lokförare eller operatör? Alla typer av detektorer finns ju redan, så…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s