Ett år har nu gått sedan det omdebatterade industrispåret till AAK i Karlshamn stängdes för järnvägstrafik. Spåret ligger ännu orört. Enligt kommunen ska det byggas parkeringsplatser på platsen, men ännu har inga sådana arbeten eller förberedelser kommit igång. Frågan är då varför Karlshamns kommun hade så bråttom att säga upp trafikeringsavtalet med Green Cargo? Godstransporterna hade kunnat fortsätta i ytterligare ett år – och kanske ännu längre. Det var den 30 december förra året som spåret till AAK användes för sista gången. Ett ensamt lok, Td 411, rullade från anslutningsväxeln vid Blekinge Kustbana och ut på det som är en rest av gamla BKBs sträckning genom Karlshamn. Personalen samlade in diverse materiel. Den 7 december var Svenska Motorvagnsklubben på besök och körde på spåret i Prinsgatan fram till fabrikens grindar. Redan den 15 november hämtades den sista vagnen.
På hösten 2017 beslutade Karlshamns kommun att spåret skulle rivas och ersättas med parkeringsplatser. Kommunen hade räknat ut att det skulle kosta 12-15 miljoner kronor att hålla liv i spåret. AAK protesterade och anlitade en egen konsult, som räknade fram att för 500 000 kronor skulle spåret kunna hållas öppet i tio år. En spårbesiktning, som genomfördes under 2019, kom fram till ett liknande belopp. Kommunen vägrade trots detta att backa från sitt beslut och istället sades trafikeringsavtalet med Green Cargo upp. Industrispåret har visserligen bara använts sporadiskt. Totalt per månad har det trafikerats tre-fyra gånger och då hanterat cirka tio mjölvagnar och täckta vagnar som antingen hämtats eller lämnats hos AAK. Kritiker menar dock att en rivning omöjliggör all framtida satsning på järnvägstransporter till och från AAK, som är en av Karlshamns viktigaste industrier.
I huvudet på en lokförare 
Det var ett evinnerligt tjat om detta industrispår! Om nu detta är en av Karlshams viktigaste industrier, måste deras behov av transporter var betydligt större än några vagnar i månaden. Därmed har man själv bevisat att järnvägen inte behövs! Alltså – varför gnälla!
Det ser ut att det kan vara livlig trafik på väggar istället.
https://www.google.com/maps/@56.1698649,14.8598015,3a,54.2y,177.59h,93.76t/data=!3m6!1e1!3m4!1sQJEf4BSEk7kH8luMdgANqg!2e0!7i13312!8i6656
Intressant nog är att företaget ville fortsätta med järnvägstransporter, annars de skulle inte göra egna analyser.
Vore intressant att veta hur trafiken till AAK utvecklades genom åren (om det blev en rejäl minskning på senaste tiden).
Och vilka vägar lägger man ner och river upp för att de inte trafikeras tillräckligt? Du måste ju insé att saker kan förändras och med annan trafikpolitik och avgifter för väg och järnväg kan förhållandena ändras snabbt. Rätt som det är kanske AAKs kunder kräver leverans på järnväg för att uppnå sina klimatmål!
Ledsen om jag gör dej besviken, Göran, men jag kommer förmodligen att fortsätta tjata om detta spår. Åtminstone så länge det inte byggs några p-platser. Poängen är att jag anser det väldigt onödigt att lägga ned denna typen av spår. Man vet aldrig vad framtiden har att komma med. Fabriken kan få en ny chef som ser tåg med andra ögon, fabriken kan ställa om produktionen så att det behövs järnväg, nya politiska och ekonomiska förutsättningar kan uppstå vilka gör järnvägstransporter mer fördelaktiga, och så vidare. Med ett upprivet spår har vi för alltid målat in oss i lastbilshörnet. Detta handlar inte heller om enbart Karlshamn, Karlshamn står bara som ett exempel för en större fråga.
En fin bild! Hur framförs tåget i gatuspår (nuvarande regelverk), ser ingen man med flaggan 😉
Det är växling som gäller. Loket på bilden står stilla och fotografen (som råkar vara undertecknad) är just på väg ut för att aktivera rödljusen och gå före med flaggan.
Det är ju lätt att dölja dåliga beslut under namnet ”kommunen”. Det måste ju finnas tjänstemän och politiker som jobbat för at få spåret nedlagt. Och det är ju extra konstigt att man går emot den största arbetsgivarens intresse. Och det är säkert någon enskild ingenjör eller stadsarkitekt som från början hittat på detta och lyckats få med sig politikerna. Även om det inte varit mycket trafik de senaste åren borde spåret få ligga kvar. 500.000 för 10 år är ju ingenting. Var har Miljöpartiet och grävande journalister hållit hus i denna historia? Kanske ett fall för Jonas själv att rota i på hemmaplan och allt? Vi lyckades ju stoppa en nerläggning av godstrafiken i Falkenberg med hjälp av Järnvägsfrämjandet och företagen som var berörda. Något liknande borde gå att få till i Karlshamn. Kommunens argument att bygga parkeringsplatser är ju väldigt dåligt. Bilar går att parkera överallt!
Själv tycker jag att AAK skulle ha blivit erbjuden att överta drift/underhåll av spåret. Nu vet jag inte om AAK har betalat något för användandet, och i så fall hur mycket. Om det nu bara skulle kosta 500000kr för 10år så är det 4200kr i månaden för AAK. Skriv ett avtal om Xår. Om behovet av spåret kvarstår efter den tiden så får man förhandla om senare. Samma sak borde gälla fler spår. Varför skall kommuner sponsra privata företag? Visst arbetstillfällen i all ära. Men i detta fall anser jag att all kostnad borde ligga på AAK, som är det enda företag som ansluter till spåret.
Och hur tycker du att lastbilarna ska betala när de kör runt på alla gator i industriområde ? Vad jag vet är det alltid kommunerna som äger dessa gator och står för underhållet……
De äger också vägen utanför Konsum. Utanför macken. Vägen till skolan. Vägen till köpcentrat. Raggarrundan rund korvmojen.
Finansieras av kommunalskatt. Men det är väldigt få kommuninvånare som kör uppe på spåret. Kanske lokföraren bor i samma kommun. Jag kan inte se logiken i att kommunen skall äga spåret. Jag ser det inte som en självklar service som kommunen skall tillhandahålla. I så fall, hur mycket gods skall det krävas för att jag skall få spåranslutning till mitt företag. Jag skulle GISSA att det är en kvarleva från SJ-tiden. Staten sa åt kommunen att bygga. Eller så fick kommunerna det på halsen vid splittringen. Men om anslutningen är sp
Man kunde ju tycka att kommuner, och staten också för den delen, skulle vara intresserad av att flytta över så mycket trafik som möjligt på spår för att minska slitaget på vägar och gator. Tyvärr tänker man alltför ofta just den tanken att alla kan använda vägnätet medan bara tåg kan trafikera järnväg. Alla som använder vägar vill säkert inte att trafiken skall vara tät på vägen heller samt att alla nog vill köra på ett vägnät som är i bra skick. Flytta då bort så mycket som möjligt av trafiken från vägnätet så hålls vägnäten i skick och kräver mindre kostsamt underhåll.
Naturligtvis är jag enig att så mycket trafik som möjligt skall gå på järnväg! Jag håller också med om att konkurrenssituation mellan väg och järnväg måste förändras.
Men i detta fall handlar det om ett företag, som under många år kört sitt gods på lastbil, och använder järnvägen vid mer sporadiska tillfällen. Så var går gränsen?
OM AKK hade använt järnvägen i vettig omfattning, hade spåret varit kvar!
Att säga att ting kan förändras, och därför skall inget ändras känns synnerligen obegåvat. Vad skulle konsekvensen bli för samhället med den inriktningen?
Nu får du ge dig Göran…
Varför??
Skulle beslutet kunna ändras om AAK förutskickade väsentligt ökade volymer på järnväg? Nu vet jag inte hur mycket konsumentprodukter man producerar i Karlshamn. Om man tänker att det är en hel del kanske de stora kedjornas centrallager kunde försörjas via jvg Från Karlshamn skulle det väl vara möjligt att bygga en kedja via vagnslastsystemet om tillräckliga volymer fanns? Det lär väl finnas en del stora industrikunder även på fettsidan med järmvägsförbindelser. Det förutsätter förstås att man kan räkna fram ett konkurrenskraftigt upplägg. Uteslutet är det inte att det kommer krav på jvg transporter i viss utsträckning i framtiden alternativt olika former av miljöskatter som driver utvecklingen i en riktning där det varit bra att ha spårförbindelsen kvar.
Precis. Förutsättningarna för godstransporter på järnväg måste bli bättre i framtiden, om vi menar allvar med klimatmålen, men utan spår kan det ju kvitta.