Jakten på så kallade ”enskenare” går vidare i den här bloggen. Häromdagen damp det ned en lista från Trafikverket med vägskyddsanläggningar som eventuellt är av just denna gamla modell. Listan, som gäller statens spåranläggningar, innehöll drygt 30 plankorsningar. Flera av dem har jag redan rapporterat om i det här nostalgiska inlägget. Vissa andra återfinns vid stängda banor, som Bollnäs-Edsbyn-Furudal och Landeryd-Smålands Burseryd. Dessa enskenssignaler kan vi strunta i, tycker jag. Men vilka av de andra är ännu kvar i drift? Eftersom jag vet att den här bloggens läsare finns utspridda över hela landet, så tänkte jag att vi kunde hjälpas åt att bocka av vägskydden ett efter ett, för att göra min lista så komplett som möjligt. Senast 31 december 2020 måste alla ”enskenare” var utbytta, enligt vägmärkesförordningen. Frågan blir då helt enkelt om någon av de elva vägarna som listas här under fortfarande har kvar enskenssignalering , eller om Trafikverket redan har hunnit byta ut vägskydden mot modernare varianter:
Storfors (Kristinehamn-Nykroppa), km 29.096, Kvarnvägen
Storfors (Kristinehamn-Nykroppa), km 27.340, Häggdrågsgatan
Storfors (Kristinehamn-Nykroppa), km 28.534, Tallbacksgatan
Filipstad (Daglösen-Persberg), km 50.620, Malmgatan Västra
Åsensbruk (Mellerud-Billingsfors), km 12.670, Fabriksvägen
Sunne (Kil-Torsby), km 40.515, Älvgatan
Norberg (Snyten-Kärrgruvan), km 14.735, Gruvvägen
Norberg (Snyten-Kärrgruvan), km 14.290, Järnvägsgatan
Grycksbo, Grycksbo-Falun, km 104.297, Braskbacksvägen
Grycksbo, Grycksbo-Falun, km 103.860, Kyrkbyvägen
Dannemora (Örbyhus-Hallstavik), km 0.448, Södernäsvägen (Östra Hargsövergången)
En väg – Strandvägen i Sunne – har jag redan fått bekräftad av en kompis som var på besök i Värmland och till och med fotograferade vägskyddsanläggningen, så den är struken från listan här ovanför. Men hur är det med Älvgatan i Sunne? Finns den gamla klenoden kvar där än idag? 2011 var den åtminstone i drift, enligt Google Street View. Men hur är det idag? I övrigt verkar det vara tätt med vägar i Storfors, som också är en ort i Värmland. Kan det verkligen stämma att det finns tre ”enskenare” bara i detta lilla samhälle? Det skulle vara intressant att få veta.
Apropå Google Street View: Vägskydden i Norberg och Åsensbruk fotograferades så sent som förra året, och då var det plankorsningar med enskenssignalering som gällde. Kan någon vänlig själ som har vägarna förbi dessa platser bekräfta att så fortfarande är fallet? I fallet Dannemora korsar järnvägen Södernäsvägen två gånger. Dels vid själva huvudlinjen, mot Hallstavik, där Green Cargo idag kör timmertåg. Där finns ett modernt vägskydd. Men också vid Östra Hargsövergången, som är belägen vid stickspåret som leder in till gruvområdet. Finns det spåret ens kvar och i så fall: hur ser bomanläggningen ut?
Hör av er! Antingen via en kommentar till det här inlägget, via mejl eller via bloggens Facebookssida!
Från den 1 juli kommer Green Cargo att börja spela in all radiokommunikation som sker i samband med växling. Inspelningarna ska sedan kunna användas i diverse utredningar. Företaget uppger att man tagit beslutet för att bättre kunna förstå, förebygga och analysera olyckor och incidenter. ”I grund och botten är vi inte superpositiva. Men visst, även vi kan se fördelar med detta”, säger Jonas Blomqvist, ordförande på Seko Green Cargo. Inspelningarna kommer att lagras i 14 dagar och sedan raderas automatiskt. Bara fyra eller fem personer inom Green Cargo kommer att få behörighet att begära ut inspelningarna. ”De risker som vi ser är att den här informationen kan hamna i orätta händer. Det är ju för övrigt en risk som finns i hela vårt digitala samhälle, och inte bara inom järnvägen. Vidare hoppas vi naturligtvis att inspelningarna kommer att användas i förebyggande syfte, och inte för att sätta dit våra medlemmar”, säger Jonas Blomqvist. Han berättar att facken inom Green Cargo inte hade mycket att sätta emot arbetsgivaren när det gällde det nu fattade beslutet. Frågan har leget på bordet i drygt ett år, och har utretts mycket noga för att inte bryta mot några lagar och förordningar. ”Vad vi kunde göra var att korta ned tiden. Green Cargo ville kunna lagra inspelningarna i en månad, nu fick vi ned det till 14 dagar”. Jonas Blomqvist berättar att beslutet tagits emot utan protester. ”Jag har faktiskt inte hört en enda negativ kommentar, och Seko har ändå 1250 medlemmar inom Green Cargo. Många, framförallt lokförare, är ju dessutom vana vid att samtal spelas in, eftersom detta alltid sker i kontakten med tågklarerarna”.
Så har man då firat midsommar i Dalarna för första gången i sitt liv. Det blev ett spontanfirande, kan man säga. Midsommarafton brukar betyda sill, nubbe och potatis. Umgänge i glada vänners lag. Jordgubbar. Kanske ett kvällsdopp. En dag som planerats i minsta detalj i månader i förväg. Men så blev alltså inte min midsommar. Inte den här gången. Jag jobbar nämligen den här veckan. Långt hemifrån. Jag är utlånad till Eskilstuna och enligt månadsplaneringen skulle jag ha kört ett stålämneståg till Borlänge vid 20.30-tiden. Men tåget ställdes in med kort varsel. Ordern blev istället att ägna fredagen åt att åka pass Eskilstuna-Borlänge för att kunna köra godståg 9133 på midsommardagen. Jag hade planerat att sova ut på hotellet och åka norrut framåt eftermiddagen eller kvällen. Men säg den plan som varar. Förutsättningarna ändras hela tiden, och som anställd i Green Cargos bemanningspool får man vara beredd på det mesta. Det gör egentligen inte så mycket. Jag är ändå inte hemma, så om jag sover på det ena eller andra hotellet kan kvitta.
Jag hade fått några tips på midsommaraktiviteter. Brages träning var nog inställd, misstänkte jag. Så Domnarsvallen föll bort. Ett annat alternativ var att besöka Gammelgården. Där planerades det för midsommarstång, dans och fiskdamm. Det lät bra. Men när jag såg mej själv i spegeln, så insåg jag att de där paltorna duger inte på självaste midsommaraftonen. Men med en vit skjorta till de svarta Green Cargo-shortsen kunde uppsynen kanske funka. Jag googlade på Kupolen och öppettider. Jodå, de hade öppet och jag skulle hinna dit, om jag så kröp hela vägen. Kapp Ahl hade rea. Halva priset och sedan 20 procent på det. Finemang. 399 spänn blev 159,60. Det var ett fynd, även om det tar emot att köpa vita skjortor. Jag har garderoben full där hemma. Det är gamla SJ-skjortor, men det syns inte. Varje gång man beställde byxor från SJ-lagret så kom det en bunt skjortor istället, tillsammans med en följesedel. Byxa, herr, stl C52. Restnoterad. Nuförtiden använder jag sällan vit skjorta. Det blir till bröllop och begravningar och kanske en och annan högtidsdag. Jag tar en ny varje gång, så är de välstrukna.
Inlandsbanans nya tåg kan börja rulla i pendeltrafik mellan Mora och Orsa redan i höst. Det uppger Inlandsbanans VD Peter Ekholm. ”Det finns ett stort intresse i Dalarna för pendeltrafik och vi arbetar tillsammans med kommunerna och Dalatrafik för ett trafikupplägg med start i höst”, säger han. Tanken är att trafiken ska bedrivas med nyinköpta fordon. Än så länge har en av de fem nya motorvagnarna levererats till Sverige. Den har plats för 134 resenärer och har en enklare inredning som lämpar sej för pendeltrafik på kortare sträckor. De övriga fyra vagnarna finns för tillfället i Polen, där de ska byggas om och anpassas för längre resor. Inlandsbanans nyinköpta vagnar är byggda i början av 2000-talet och är av modellen Alstom Lint 41. Vagnen som nu finns på plats i Sverige kommer att visas upp för media och allmänhet under tisdag och onsdag nästa vecka, i Östersund, Svenstavik, Röjan, Sveg, Orsa och Mora. I Orsa, på onsdag, kommer även järnvägsstationen att öppna sina nyrenoverade lokaler. Bakgrunden till de mycket långt gångna planerna på pendeltrafik Mora-Orsa är ett försök som gjordes för ett par år sedan och som föll mycket väl ut i Dalarna.
Många godstrafikföretag kämpar för sin överlevnad. Inte bara i Sverige, utan även utomlands. I Norge föreslår nu regeringen en slags miljörabatt, liknande den som införts i Sverige. I år finns 60 miljoner norska kronor att söka, 2020 och 2021 ökar stödet till 90 miljoner kronor per år. Sammanlagt alltså 240 miljoner, vilket motsvarar ungefär 260 miljoner svenska kronor. ”Vi har ambitionen att bära mer gods på banan. Det är positivt för både tillgängligheten på vägarna, miljön och trafiksäkerheten. Regeringen arbetar för att göra järnvägstransporten mer tillförlitlig, men det här är främst infrastrukturåtgärder som träder i kraft om några år. Det nya stödet kommer utöver detta och är avsett som ett tillfälligt arrangemang i upp till tre år för att få fraktbranschen ur en krävande period”, säger transport- och kommunikationsminister Jon Georg Dale. I den norska statsbudgeten för 2019 har totalt 400 miljoner kronor avsatts för att stärka godstransporter på järnväg. Men flera operatörer får kämpa hårt på grund av den starka konkurrensen från lastbilssidan. Godskunderna anser inte att den spårbundna trafiken går att lita på. ”Trots att vi arbetar för att göra järnvägstransporterna mer tillförlitliga, har industrin meddelat att de kommer att behöva stänga av delar av erbjudandet, om inte ett stödsystem kommer till stånd nu”, säger Jon Georg Dale.
Nordiska Tåg har tecknat sitt största kontrakt hittills. Från den 1 augusti och tre år framåt kommer företaget att sköta ABBs transformatortransporter från Ludvika. ”Affären omsätter 15-20 miljoner kronor om året”, säger företagets ägare Janne Andersson. Transporterna av transformatorerna går till framförallt Norrköping. Tågen från Ludvika med den tunga lasten avgår ungefär en gång i veckan och har tidigare skötts av företaget Kraftdragarna. Janne Andersson har anställt två lokförare för det nya uppdraget. Nordiska Tåg kör även andra tungtransporter, som till exempel omformare åt Trafikverket. Man sköter också växlingen vid Rottneros Bruk och kör tågen Sunne-Kil. En annan nyhet är att Nordiska Tåg nyligen köpt Rc4 1148 av Green Cargo.
I huvudet på en lokförare 