Outgrundliga äro Herrens järnvägar

51354290_10218573047906761_6432192990139121664_nHur kan man ena stunden kliva ut från en överliggning i Långsele mitt i natten, för att sedan plötsligt sitta hemma i soffan med Kära hustrun, 115 mil bort? Och hur mycket trevligheter går det egentligen att hinna med från en onsdag till en fredag? Jag kliar mej fortfarande i huvudet över dessa besynnerliga spörsmål. Men vi kan ta det från början. I tisdags startade min tjänstgöringsvecka med en tur på min hemstation. I onsdags förmiddag var det dags att påbörja den långa, men inte särskilt mödosamma, resan till Ånge. Flyg till Östersund, med ett snabbyte på Arlanda, och sedan tåg till Ånge. Det är så resplanen brukar se ut. Så även denna gång. Men eftersom min tur inte började förrän på kvällen, så hade jag ingen brådska från Östersund. Min nyfunne vän läkaren plockade upp mej på flygplatsen. Sedan åkte vi till ett sorts vattentorn och lunchade. Vilken utsikt man hade över stan! Magnifikt. Köttfärslimpan var fin. Efterrätten hoppade jag över. Plötsligt var lokalen tom och personalen började skicka menande blickar. Det var nog dags att gå. Jag hann säga hej till läkarens fru, som vi kan kalla lärarinnan, innan det var dags att sätta sej på pasståget till Ånge.

Jag checkade in på hotellet och hann sova en stund. På kvällen skulle jag köra godståg 4963 till Storvik. Det var kallt ute. Inte för en norrlänning kanske, men för en stackars bleking som inte är van vid ens enstaka minusgrader. Jag köpte värmeljus och tändstickor. Kan vara bra att ha liksom. I orderrummet var allt sej likt. Jag bytte några ord med kollegor som jag arbetat tillsammans med tidigare under mina utlåningar till Ånge. Det är bra gubbar här också. Och gummor för den delen. Jag hann installera min profil på firmans nya datorer och tryckte ut körordern. Tåget jag skulle lösa av var en timme försenat, så det var ingen brådska med någonting. Jag fick veta att jag skulle ha en passåkare med mej till Storvik. Det var ju trevligt. Då går tiden alltid lite fortare. Jag bytte av 4962 från Sundsvall och fick en växlingsradio i näven. Det var tillkoppling av vagnar i Ånge. Vi drog fram och backade tillbaka, mot de nya vagnarna. Bromsprovet tog lite tid i kylan, men till slut kunde vi komma iväg. Största tillåtna hastighet stannade vid 80, på grund av dålig broms, så det var snudd på omöjligt att köra in någon tid. Norr om Ramsjö var temperaturen nere i -26.5 grader. Jag var glad att jag satt inne i den goa värmen och körde ett lok som gick som en klocka.

I Storvik hann jag sova några timmar. Sedan var det dags att ta över Real Rail-tåget 42200. Det är bra tåg att köra. Det brukar kunna gå att blåsa på i 110. Dessutom med dubbla lok. Det flöt också på fint. Fram till Vallsta, som ligger mellan Bollnäs och Ljusdal. Där åkte jag in på sidotågvägen. Möte, tänkte jag. Men nej. Det var värre än så. Tågklareraren ringde upp och meddelade att min kollega på Kopparpendeln tappat luften i Tallåsen. På tåget alltså. Kollegan hade hälsan, trots de tråkiga omständigheterna. Att huvudledningen tömmer är tyvärr sånt som kan hända när det är riktigt kallt ute. Tågklareraren lovade att ringa tillbaka när det var min tur att köra. Det stod massor av tåg framför mej och väntade, så jag fällde stolen och försökte sova. Det gick, som vanligt, inget vidare. Benen är helt enkelt för långa. Jag tog på mej vinterjackan och la mej på golvet. Till min förvåning somnade jag faktiskt och sov i tre timmar innan telefonen ringde. Nu var det äntligen min tur att få åka. Man tackar.

Väl tillbaka i Ånge, så skulle jag egentligen ha kört ett tåg till Långsele framåt kvällen. Men timmarna på golvet i Vallsta hade gjort susen. Jag var inte det minsta trött. Jag passade på att skriva ut tågordern för kvällens uppdrag och gick in i Platå för att kolla vilket lok jag skulle köra. Det var tur det. Jag upptäckte nämligen att det var en RdE planerad i mitt tåg. RdE får inte jag köra. Jag meddelade detta till arbetsledningen, som kontaktade lokledaren. Det fanns inget annat lok att tillgå i hela Ånge. Typiskt. Personalfördelaren lovade att återkomma med hur vi skulle lösa problemet. Jag dröjde mej kvar i personallokalerna. Utanför fönstret stod ett stålämneståg med två Re-lok längst fram, som var jätteförsenat och blivit uppställt eftersom det saknades lokförare. Jag föreslog att jag kunde köra detta tåg, och ta vilan i Långsele istället för i Ånge. Det var en idé som köptes rakt av.

I Långsele hann jag in på Ica innan jag promenerade till SJs gamla överliggning. Fick nog sova i nästan sju timmar innan väckarklockan ringde. Det var dags att ta över 66003. Det är tåget med Volvodelar som går från Umeå till Malmö och sedan vidare till Gent. I aktern brukar det hänga tre, fyra vagnar som ska kopplas av i Älmhult. Det är denna transport, till Älmhult, som Green Cargo tappar om ett år. Även 66003 var något försenat, men det skulle rätta till sej i Ånge, där tåget har ett timmeslångt uppehåll. Jag var framme vid ett-tiden på natten och upptäckte att New York Rangers mötte New Jersey Devils, så jag blev sittande framför datorn. Nu är ju inte detta några av mina favoritlag, men en bra hockeymatch säger man ju aldrig nej till. ”Henke” var grym mellan stolparna och Mika Zibanejad gjorde hattrick.

Jag bestämde mej för att strunta i frukosten och sova ut istället. Dessutom lockade thaibuffén. När jag vaknade så ringde den vikarierande personalfördelaren. Men inte den för Ånge, utan den för Älmhult och Karlshamn. Vad kunde hon vilja, tro? Läget var tydligen akut i Karlshamn. Nu hade man slagit sina kloka huvuden ihop i Hallsberg och kommit fram till att man nog kunde lösa mina Ångeturer, om jag kunde tänka mej att åka hem igen. Jo, självklart kunde jag tänka mej det. Konstigt vore det ju annars. Men var det ens genomförbart? Att boka om flygbiljetten en fredagseftermiddag? Jo, det gick. Men det skulle kosta 2000 spänn. Å andra sidan skulle företaget slippa hotellkostnader och traktamenten, så det kanske skulle gå plus ändå. Jag avbokade hotellen i Ånge och Östersund, och köpte istället en biljett med Norrtåg, med avgång 13.37. Väl framme på flygplatsen så upptäckte jag att planet var försenat med en timme. Det är tydligen inte bara tågen som kan bli sena. Jag tänkte att nu spricker nog anslutningen på Arlanda. Men icke. Denna avgång var nämligen två timmar försenad. Det var tur i oturen. Äntligen en försening man har nytta av. Kära hustrun plockade upp mej på flygplatsen och en halvtimme senare satt vi i soffan och kollade ”På Spåret”. Jag som just stängde dörren bakom mej till rum 219 i Långsele. Det var en konstig känsla. Outgrundliga äro Herrens järnvägar.

Jag hade längtat efter lite riktig vinter, och inte heller den behövde jag vara utan, trots ombeordringen. Här hemma låg det nämligen också snö på marken. Lördagens eftermiddagsväxling på pappersbruket gick fint. När jag vaknade i söndags morse hade det kommit ytterligare en decimeter snö. Det var riktigt vackert. Påminde lite om Norrland faktiskt. Även om kylan förstås inte var densamma. När jag passerade utfartsblocksignalen i Karlshamn med godståg 9761 så noterade jag att det skiljer 500 meter mellan denna signal och baksidan av infartssignalen. Man kan alltså passera utfarten med hela tågen och ändå vara kvar inne på driftplatsen. Mysko. Men nåväl. Idag har jag jour, eftersom den sjuke kollegan frisknade till under helgen. Imorgon, det vill säga tisdag, har jag ingen aning om vad som står på programmet. Har jag tur får jag en nolldag. Det vore kanske att hoppas på för mycket, men i tider som dessa kan man aldrig veta säkert.

51620165_389271494963717_2985569322367188992_n
Nej, detta är inte Ånge. Utan godståg 9761 på Karlshamn C.

Annonser

5 thoughts on “Outgrundliga äro Herrens järnvägar

  1. Snacka om varierat arbete! Man kanske skulle bli lokförare! Nej förresten då får man svära över de attans signalarna 😜

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s