Trafikverket tvekade om förslag

36386246_10216872922484688_6259530674865176576_nHur definierar järnvägsföretagen sina transportupplägg? Är ett systemtåg alltid ett systemtåg eller kan det plötsligt bli något annat? Det var dessa frågor som gjorde att Trafikverket valde att rekommendera regeringen att fatta beslut om den så kallade klimatkompensationen. Beslutet har fått kritik eftersom en mycket stor del av pengarna inte hamnar där de som bäst behövs, det vill säga inom kombi- och vagnslasttrafiken. ”Jag vill inte använda uttrycket ‘fusk’, men vi såg den risk vi beskrev och bedömde det som bäst att försöka undvika en rättvisediskussion om att vissa får och andra inte; särskilt om skillnaden ska baseras på gränsdragningar som möjligen inte är helt entydiga och som kanske kräver mer administration i tillämpningen”, säger Trafikverkets Pär-Erik Westin till bloggen.

Hector Rails grundare och förre VD Mats Nyblom anser att den så kallade miljökompensationen är uddlös. Han menar att hundratals miljoner av skattepengar missar målet. ”Den största delen blir inget annat än en subvention till svensk basindustri. Bristande kunskap och analys från beslutsfattarna leder till att en vällovlig ambition och betydande resurser tyvärr utmynnar i mycket små effekter. Vad som behövs är ett mycket mer kraftfullt fokuserat system på konkurrensytan väg-järnväg”, skrev Mats Nyblom i ett debattinlägg på Linkedin och som togs upp i den här bloggen i ett inlägg för snart en månad sedan.

Som exempel nämner Nyblom LKAB. Bara malmtrafiken står för 20 procent av tonkilometrarna i Sverige. Det är just dessa kilometrar som ligger till grund för beräkningen av stödet. 100 tonkilometrar kan uppnås på olika sätt. Järnvägsföretagen kan transportera 100 ton en kilometer eller ett ton 100 kilometer. Det betyder att en malmvagn lastad med 100 ton malm får tio gånger mer miljökompensation per kilometer än till exempel en vagn lastad med personbilar. Det innebär att LKAB kan kvittera ut ungefär 100 miljoner av miljökompensationen. Men var föreligger den hårdaste konkurrensen från lastbilssidan? Ja, inte är det inom malmtrafiken.

Enligt Trafikverket tvekade man innan man valde den nu föreslagna vägen. Så här skriver utredaren i en rapport daterad november 2015: ”Det är inte givet att alla typer av godstransporter bör omfattas av miljökompensationen. Om exempelvis godstransporter med låg priskänslighet, såsom systemtåg får en kompensation skulle det kunna innebära att stödåtgärden får karaktär av näringsbidrag och blir mer omfattande än vad som är nödvändigt och proportionerligt för att främja modal övergång. Mot detta kan invändas att stödåtgärden bör vila på en robust avgränsning av den stödberättigade kretsen, inklusive typ av transport, för att undvika diskriminering. Definitionen av systemtåg är visserligen entydig i sig, men hur företag definierar sina transportupplägg kan i praktiken vara mindre entydigt. Att utesluta systemtåg ur kretsen stödberättigade på förhand skulle därför kunna leda till en oönskad påverkan på hur företagen redovisar sina transportupplägg, och ytterst hur de planeras och genomförs. Trafikverkets bedömning är att alla typer av godstransporter på järnväg tills vidare bör omfattas av kompensationssystemet, och att en utvärdering av dess effekter bör ske i samband med att systemet omprövas”.

Trafikverket medger alltså att det nuvarande systemet inte är hundraprocentigt. Möjligen hade också rekommendationen kunnat bli en annan om verket fått mera tid till sitt förfogande för att utreda frågan vidare. ”Utredningstider är ofta begränsade och man får då bestämma sig för vad som viktigast. Det är inte givet att en längre utredningstid hade inneburit en annan slutsats, men frågan var föremål för övervägande så det kan inte helt uteslutas”, säger Pär-Erik Westin.

Annonser

3 tankar om “Trafikverket tvekade om förslag

  1. Definitionen på systemtåg är att det går utan av- eller tillkopplingar från utgångsstation till slutstation. Det är ganska många upplägg som skulle undantas från stödet på det sättet.

  2. Att utredare vill ha mer tid för att utreda är inget nytt. Att utreda i det oändliga leder dock sällan till något samhällsnyttigt. Inget bidrags- eller avdragssystem är perfekt och frågan är om detta är något staten ens ska syssla med i stor skala? Är det inte bättre att företag och privatpersoner får behålla sina intjänade pengar från början?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s