Jag har förstått att många av den här bloggens läsare uppskattar när jag berättar om mitt helt vanliga jobb. Om hur arbetsveckorna ser ut, om loken, halkan, passresorna. Om alldagliga saker. Själv har jag kanske blivit lite förblindad av denna vardag. Kan den verkligen vara så intressant? Ja, kanske. När jag blickar tillbaka några år, så ser jag att denna typ av inlägg blivit allt mer sällsynta. Det beror förmodligen på mitt eget intresse för nyheter. Det känns roligare att kunna berätta något som folk inte vet, än att rabbla upp vad jag gjort den senaste veckan. Men som sagt, kanske kan jag bli bättre på detta. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Så därför kommer här en liten redogörelse för hur en arbetsvecka kan se ut för en lokförare anställd i Green Cargos bemanningspool. Företaget må ha stora problem på många håll, men poolen fungerar klockrent och jag trivs mycket bra med detta sätt att arbeta. Jag minns hur oerhört trött jag kunde vara för elva år sedan när jag slutade på SJ. En trötthet som sakta men säkert byggdes upp över tid. Den sortens trötthet existerar inte idag. Arbetsveckorna kan visserligen vara tuffa, men friveckorna är underbara och ger gott om tid till återhämtning.
Tisdag 23 oktober
Kh 7128 05.15-13.00
Arbetsveckan kan knappast börja bättre. En tur på sin hemstation. Man tackar. Dessutom under en period när pappersbruket har produktionsstopp. En lugn dag? Nej, jag och kollegan fick fullt upp. Dagens första vagnslasttåg medförde lastade containervagnar och tomma gasvagnar, som skulle ställas upp på två olika ställen i Stillerydshamnen. Avgående godståg 6241 (523 meter långt, 1398 ton) skulle växlas ihop och bromsprovas. I regn och rusk. Sedan var frågan hur vi skulle göra med Mörrums Bruks-tåget. Ställa in eller köra ensamt lok fram och tillbaka och därmed slippa den så kallade kvalitetsavgiften? Det vill säga böterna för de inställda tågen. Vi bestämde oss för att köra och vända i Vekerum, där växeln till bruket ligger. Just när vi skulle åka iväg, så ringde leveransledningen och meddelade att bruket hade ändrat sej. De behövde åtta tomvagnar. Det fick de också.
Onsdag 24 oktober
Et 3402 15.20-
Turen började med passåkning Eskilstuna-Borlänge. Eftersom vi ”poolare” bokar våra egna resor och boenden så valde jag att inte ta omvägen över Eskilstuna, utan åka direkt hemifrån till Borlänge. Därmed fick jag ytterligare några timmar i hemmets lugna vrå. Ankom till Borlänge i god tid och hann vila lite innan det vid midnatt var avgång med stålämneståg 9131 mot Oxelösund.

Torsdag 25 oktober
Et 3402 -04.31, Et 6101 03.18-12.12, Et 4301 15.28-22.31
Lugna och fina nu: tre turer på samma dag låter kanske som ett tufft jobb. Verkligheten såg dock lite annorlunda ut. Turen 6101 hade jag dessutom självmant bytt till mej för att kunna vara ledig en dag i november. Egentligen skulle jag ha klivit av 9131 i Eskilstuna och sedan börjat igen vid 15.28 med passåkning till Hallsberg. Istället fortsatte jag hela vägen till Oxelösund. Tur 6101 innehöll även den passåkning, men istället för att åka tillbaka till Eskilstuna så åkte jag direkt till Hallsberg och fick vila hela dagen. Tyvärr blev jag några timmar försenad, eftersom huvudledningen under en vagn sprang läck utanför Kungsör. Vagnen fick växlas ur i Eskilstuna. Från Oxelösund fick det bli buss till Katrineholm och sedan tåg till Hallsberg. Fick sova nästan sju timmar, trots förseningen. Rullade ut från Hallsberg vid 20-tiden med fullastat containertåg från Göteborg och ankom Eskilstuna i rätt tid. Bangården var full av lastade vagnar. Det verkar som kundkretsen ökat och firman fått bättre snurr på containerhubben. Kul.
Fredag 26 oktober
Et 2403, 13.37-
Blev en rejäl sovmorgon och sedan hotellfrukost. Pannkakorna såg goda ut. Och baconen. Men jag får försöka hålla igen. Måste ju sympatibanta lite med Kära hustrun som är så duktig där hemma. Löste av min kollega på 9133 och satte kurs mot Oxelösund. Igen. Loket för dagen var Br185 405. Nylackerad och fin i Green Cargos gröna färgsättning. Väl i mål fick det bli en kebab. Någon måtta får det ju ändå vara på sympatierna. Fick 1331 ton med mej i 9132. Det var lättkört och i Frövi var jag 90 minuter före tiden. Men där var det stopp. Precis som i Vedevåg. Och Ställdalen. Och Klenshyttan. Till råga på allt annat elände lyckades AIK schabbla bort två poäng hemma mot Konkursade Hockeyklubben. Det vill säga KHK. Karlskrona. Tvi, tvi, tvi. Efter Klenshyttan fick jag dock rulla. Blev åtminstone inte sen till Borlänge. Taxichauffören var upprörd och berättade med sin finska brytning att kommunledningen hade haft krismöte tidigare under dagen. Sveriges fulaste stad. Den sved tydligen.

Lördag 27 oktober
Et 2403, -15.10.
Började dagen med att hämta ett lok i stall. Br185 405. Tidigare röd men nu alltså grön och fin. 9133 var bromsat och klart på Domnarvet. Det såg tungt ut. Och var det också. Tågvikten uppgick till nästan 1700 ton. Jag meddelade växlingspersonalen att det nog behövdes ett hjälplok. Men de ville att jag skulle göra ett försök att ta mej upp för den branta backen. Tack och lov var jag denna dag ute i god tid. Jag fastnade nämligen, precis som befarat. I normala fall brukar detta innebära en halvtimmes försening från Borlänge. En halvtimme i den änden blir lätt en försening på två-tre timmar i Oxelösund. Nu var dock kollegorna på växlingen alerta med sitt Td-lok. De fick hjälpa till att dra och till slut kunde jag avgå i rätt tid. Rullade in i Eskilstuna i rätt tid och hann se det lastade barktåget från Karlshamn innan det rullade iväg mot Nykvarn.
Söndag 28 oktober
Et 2414, 13.30-
Jag brukar ha otur när det gäller omställningen mellan sommar- och vintertid. När andra får sova en timme extra, så får jag jobba samma timme två gånger. Men inte i år. Sällan har jag sovit så gott som denna natt. Eftersom hotellet dessutom serverar frukost ända till klockan tolv på söndagarna så var det verkligen ingen brådska upp. Faktum är att jag vaknande helt av mej själv, utan alarmets hjälp. Hade ont i ryggen. Det berodde nog på att det blivit alltför många timmar mellan lakanen. Löste av min kollega vid halv två-tiden och rullade i sakta mak mot Oxelösund. Hann äta lite innan det bar iväg mot Dalarna. Jag behövde knappt stanna någonstans. Inte ens i Red Light District. Det vill säga Hallsbergs trafikledningsområde. Ankom Borlänge långt före tiden. Trött var jag dock inte. Vilket kanske inte var så konstigt. Blev ett par timmar framför TVn.
Måndag 29 oktober
Et 2414, -15.10
Denna dag vägde tåg 9133 ”bara” drygt 1200 ton, vilket gjorde att jag kunde dra upp det från Domnarvet utan hjälp. Även denna dag flöt det på oförskämt bra längs den gamla TGOJ-sträckan. När jag stannat i Eskilstuna var arbetsveckan nästan slut. Nu var det bara passresan hemåt som skulle klaras av. Slängde mej in i en X12a med slutstation Linköping. Gick ju bra detta. Men man ska som bekant inte ropa hej förrän man kommit över bäcken. Eller förbi Bälgviken. Där fick vi nämligen vända och åka tillbaka till Eskilstuna. Anledningen var ett rälsbrott. Det blev buss och taxi och förseningar och elände. Var inte hemma förrän sent och missade första halvleken av AIK-Malmö FF. Hann dock se Sebastian Larssons magnifika frispark. Det var lite plåster på såren. Nästa gång det ringer in är inte förrän 03.12 på onsdag morgon nästa vecka. Det är ingen rolig tid att börja. Men den dagen den sorgen. Just nu känns poollivet ganska bra.
