Den våren kom hösten till BKB

I år är det 30 år sedan loktågen försvann från Blekinge Kustbana. T43, värmefinka och brunvagnar ersattes istället av Y1-motorvagnar. Jag och min gode vän Konduktören, som då var tågmästare vid SJ, drack kaffe häromdagen och började prata om denna förändring. Konduktören visade mej en liten informationsbroschyr som SJ och Blekingetrafiken producerade tillsammans och delade ut till samtliga hushåll. I den kan man bland annat läsa om ”nya moderna motorvagnar som har hög standard”. Som exempel på Y1ans höga kvalitet nämner författarna att det finns elektriska tryckknappar för dörrmanövrering samt toaletter som kan användas även när tåget står stilla på stationerna. Så här i efterhand kan man förstås bara skratta åt eländet. Y1 på BKB blev ingen succé. ”Jag skulle tjänstgöra på den första avgången från Karlskrona med de nya vagnarna, men den fick ställas in. Lokföraren fick inte igång tåget på morgonen. Vi fick beställa buss. Premiären blev ett fiasko”, berättar Konduktören.

I reklambroschyren från 1988 slår man fast att det ”våras för Kustbanan”. Sanningen var nog snarare den motsatta. Det var en symbolisk, mörk höst som drog in över BKB. Motorvagnarna krånglade. Tåg ställdes in. Direkttågen till Hässleholm och Malmö  försvann. Den utlovade kvaliteten var det ingen som såg röken av. Tidtabellen var inte heller mycket att hurra för. Resenärerna svek. Några år senare, i början av 1990-talet, hade läget blivit så allvarligt att hela banan var nedläggningshotad. Åtminstone delen Karlshamn-Karlskrona, där även godstrafiken var gles. Y1 var på vippen att bli början till slutet för BKB. Konduktören gillade inte heller vagnarna. ”Man hade ju ingen koll alls på resenärerna. Oftast gick det två vagnarna ihopkopplade. Om man till exempel började i den bakre i Kristianstad, så gick det av kanske 20 personer i Bromölla ur den främre. Deras biljetter, om de ens hade några, hann man aldrig kolla”.

Från den 29 maj 1988 gick det sex tåg om dagen i varje riktning på Blekinge Kustbana. Det ska jämföras med dagens 18 avgångar med Öresundståg hela vägen till och från Köpenhamn. Till detta kommer åtta avgångar om dagen med Pågatåg på sträckan Karlshamn-Kristianstad. Det är en helt osannolik utveckling. Resandet har också tiodubblats, från 200 000 om året från tiden med Y1 till över två miljoner idag. Nu diskuteras dock neddragningar. Framförallt inom Pågatågstrafiken. Pengarna räcker inte till och nu ställs krav på effektiviseringar. Region Blekinges trafiknämnd skriver så här i förslaget till verksamhetsplan och budget för 2019: ”Om motsvarande inriktning återkommer till budgeten 2020 måste trafikneddragningar genomföras. I första hand bör i så fall Pågatågstrafiken i Blekinge prövas, i andra hand Krösatågstrafiken”. Från politiskt håll har alla former av indragningar i tågtrafiken förnekats. Men ändå. Behövs Pågatågen? Ja, den frågan har om inte annat avhandlats vid ett flertal tillfällen i den här bloggen. Som trafikuppläggen ser ut idag, så hävdar åtminstone jag att Pågatågen är överflödiga.

Men åter till SJs och Blekingetrafikens lilla broschyr. Skriften är full av löften om hur bra allting skulle bli på Kustbanan. Sanningen blev en annan, som vi vet. Men kanske hade SJ rätt i en sak. ”Det blir billigare att köra med motorvagn än med tunga diesellok, vilket bör bidra till att trygga Kustbanans framtid”. Ja, kanske var det så. Y1 gav BKB några års respit, tillräcklig för att hela satsningen på Kustpilen skulle hinna planeras och genomföras. I augusti 1990 gjorde Konduktören sin sista tur med Y1, innan han förflyttades till Malmö. I januari 1992 hade de italienska kvalitetsvagnarna gjort sitt på Blekinge Kustbana och ersattes av Y2. Resenärerna kom åter. Banan rustades upp och fick fjärrstyrning. BKB elektrifierades. Som över en natt vände allt. Den var det nog ingen som såg komma när vårvinden blåste som kallast i maj 1988.

Annonser

3 tankar om “Den våren kom hösten till BKB

  1. Om Pågatåg behövs eller ej borde väl gå att få fram via statistik! Men rent generellt har jag en känsla av att det körs onödigt mycket tåg i Pågatågsystemet på vissa av sträckorna.

  2. Med tanke på att Pågatågen endast rullar mellan Kristianstad och Karlshamn och att det enda som skiljer tågslagen åt är att Pågatågen även gör uppehåll i Fjälkinge så bör man pröva frågan om neddragningar.

    Det absolut bästa hade varit om man dammade av det ursprungliga förslaget att dra Pågatågen från Helsingborg vidare till Karlshamn, då kan jag nog lova att resandet hade blivit något annat.

    Hur mycket extra i restid hade det kostat att låta Öresundstågen göra ett extra uppehåll i Fjälkinge?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s