Tunga tåg blir ännu dyrare

26165553_10215327485169721_6264373539320468548_nTransportstyrelsen har gjort en tillsyn av Trafikverkets sätt att bestämma banavgifter. Nu kräver man förändringar som kan få stora konsekvenser för många svenska järnvägsföretag. Bland annat måste det bli dyrare att köra tunga tåg, menar Transportstyrelsen, TS. Det visar den tillsynsrapport som blev offentlig idag. TS skriver att det måste finnas en tydligare koppling mellan avgiften och hur mycket trafiken sliter på järnvägen. Trafikverket åläggs att se över hela sitt arbete med hur man tar ut banavgifter. Kostnaderna för slitaget måste motsvaras av en avgift som är direkt baserad på de beräknade marginalkostnaderna för drift, underhåll och reinvestering. Fordonsparametrar som kommer att påverka banavgifterna är till exempel bruttovikt, axellast, antal hjulaxlar, boggieegenskaper, hastighet bromsssystem och typ av strömavtagare. ”Detta kräver dock att Trafikverket har tillgång till ett ändamålsenligt fordonsregister. Under tiden ska Trafikverket i ett första steg börja differentiera spåravgiften efter axellast, en uppgift som är enkel att hantera och som har tydliga samband med slitaget”, skriver Transportstyrelsen i sitt föreläggande och konstaterar att Trafikverket visserligen redan påbörjat införandet av en sådan extra avgift, men att denna inte lever upp till regelverkets krav. Avgiften ska vara baserad på objektiva data och utvecklingen av differentieringen ska vara förutsägbar.

Transportstyrelsen påpekar också att deras beslut kommer att innebära stora förändringar för Trafikverket i hur de utformar sina banavgifter. Detta kan i sin tur innebära ökade kostnader för järnvägsföretagen beroende på hur Trafikverket väljer att utforma banavgifterna i framtiden. Beskedet kommer i ett läge när många svenska järnvägsföretag, främst inom godstrafiken, redan brottas med lönsamhetsproblem. Några exempel på riktigt tunga tåg är LKABs malmtåg och SSABs stålämneståg. Även de så kallade Baseporttågen som körs av Green Cargo medför vagnar med mycket hög axellast. ”Trafikverket sätter i dag banavgifterna så att intäkterna motsvarar de kostnader som uppstår genom att järnvägstrafiken sliter på järnvägen. Sedan fördelar Trafikverket kostnaderna på olika sorters banavgifter utan att ta tillräcklig hänsyn till de formella krav som gäller för varje avgift”, säger Gustav Sjöblom, utredare på Väg och Järnväg på Transportstyrelsen.

Trafikverkets banavgifter består av flera olika sorters avgifter, till exempel spåravgifter, spårlägesavgifter, passageavgifter och emessionsavgifter för diesel. Dessutom tar Trafikverket ut bokningsavgifter och kvalitetsavgifter, men dessa räknas inte till banavgifterna. Transportstyrelsen konstaterar i ett pressmeddelande att Sverige har bland de lägsta banavgifterna i Europa. Bara 18 procent av Trafikverkets kostnader för drift och underhåll täcks av dessa avgifter. Idag får staten in 1,8 miljarder kronor om året i banavgifter, om sju år ska den siffran vara uppe i 2,4 miljarder kronor, enligt ett tidigare beslut. Banavgifterna har höjts mycket kraftigt de senaste åren. 2010 var siffran drygt 500 miljoner kronor om året, fyra år senare ungefär det dubbla.

Annonser

11 thoughts on “Tunga tåg blir ännu dyrare

      • Det blir snabbt miljardförlust. Utländska åkerier tankar sällan i Sverige. En av de stora, lettiska Kreiss, skickar upp egna tankbilar till Sverige. Miljödiesel? Jovisst..
        De riktigt olagliga tankar nog mer svenskt, i den mån de kan manipulera tankautomater alternativt slanga farmardiesel.

      • Sorry, läste fel… det står ju 7 år men jag tänkte 3 av nån anledning

  1. Får de utländska lastbilarna betala mer för sitt slitage på vägarna?

    Dags att järnvägsoperatörerna går ihop och protesterar. Inget annat land satsar så mycket på att slå ihjäl godstågen

    • Alla våra rastplatser längs vägarna som jag och alla andra som betalar skatt är med och finansierar har ju tagits över av utländska fordon med sin dygns och veckovila. Jag blir heligt förbannad när dessa ekipage står längs vägarna och om det finns toaletter är dessa helt nersölade när dessa ekipage framförare försöker duscha i utrymmet.
      Alltså får jag (och ni andra) som betalat anläggningen gå ut och pinka i skogen.

    • Blir ju bakvänt när järnvägens aktörer själva ska betala för underhåll och upprustningar. Det kan knappast kallas för satsning. Det blir bara rundgång på pengar. Systemet måste ju tillföras medel för detta ändamål. Familjeekonomin här hemma blir ju inte bättre bara för att Kära hustrun betalar alla räkningar, även om det naturligtvis ser bra ut på mitt konto…

      • Men det är ju så det är idag, rundgång på pengar.
        Vi ser ju hur trafiken tar in sina pengar, via flertalet skatter på fordon, drivmedel, vägavgifter. Samtidigt är ju utländska trailersläp befriade från skatt. Och oavsett om jag betalar det via skattsedeln eller via biljetten, så är det ju jag som får betala det.
        Ser vi på SJ som bolag så får de betala sina banavgifter som andra aktörer. Sedan har de ju vinstkravet på sig, att leverera en hel del vinstpengar till staten. Hur mycket måste MTR och andra bolag betala?
        Jag jobbade som busschaffis på ett kommunalt trafikföretag. När vi blev utsatta för konkurrens, så var vi bakbundna iom att som kommunalt bolag så var vi tvugna att serva kommunens innevånare. Det innebar att vi bara kunde lägga anbud på linjer som hade minst en hållplats i vår kommun. Medan privata bolag kunde välja och vraka som de ville. I dag betalas ca 60% av de som åker och 40% via skattsedeln.
        Idag belastas jordbrukare med mängder av avgifter, avgifter som ingen ser, men kostar bonden pengar.
        Så frågan är hur det skall betalas. Skall jag betala via skattsedeln eller via priset i affären.

  2. Ja men jodå, myndigheter gör vad de kan och för att ta död på svensk transportnäring. Vill ju inte måla mig som värsta pessimisten men Sverige rusar mot u-landsststus medelst byråkrati i spetsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s