I ljuset av ett dilemma

24989234_10155296156023565_143905661_nDet kom en bild från en lite uppgiven kollega. Bilden föreställer ett av de två Hector Rail-lok, som i oktober 2014 förstördes i samband med en urspårning utanför Krokom. Loken har åter kommit i drift, efter att ha reparerats i Notviken. Bland annat har 142.105, som loket heter hos Hector Rail, fått nya strålkastare. De lyser väldigt fint. Och starkt. Det är ju bra. Eller? Tittar man på bilden som illustrerar det här inlägget så ser vi en syn som vi lokförare känner igen allt för väl. En kollega som av någon anledning glömt att blända av. Eller vägrar med hänvisning till någon paragraf. Problemet med Hector-loket är att det inte alls har helljuset på. ”Många kollegor älskar att sätta helljuset i synen på oss eller helt enkelt inte blända av alls, eftersom de tror att inte vi gör det. Det är ju inte så roligt. Numera vid möten på sidan så släcker jag belysningen helt och tänder istället i hytten”, säger kollegan.

Detta kastar ljus (ursäkta ordvalet) över ett dilemma. Blända av eller inte blända av? Åsikterna är många i detta ämne. Själv går jag alltid ned två steg, till markeringsljus, när jag möter andra fordon. Det gäller såväl bilar som järnvägsfordon. Dag som natt. Jag vet att jag inte behöver göra det, men jag gör det ändå. En bilist riskerar ju faktiskt att köra i diket eller komma över på fel sida vägen. Har man själv körkort och har mött ett tåg så vet man ju allt för väl hur förblindad man kan bli. Vad jag som lokförare riskerar genom att slopa helljuset i detta läge vet jag inte riktigt. Kanske att köra på något, men inte veta vad? Så skulle det kunna vara. Om det nu inte vore för principen att det är oviktigt vad lokföraren ser, det viktiga är att tåget syns. Det är av denna anledning som flera järnvägsföretag, bland annat SJ och Green Cargo, uppmanar sin förarpersonal att inte blända av alls under dagtid, och under nattetid enbart fimpa helljuset i den övre strålkastaren. Personligen tycker jag att det är en märklig regel.

En del kollegor hävdar att de inte bländar av för att de vill se vad de har framför sej. Mötande kollegor verkar de inte ta någon hänsyn till. De som får mörkerseendet förstört och knappt ser handen framför sej, än mindre några signaler eller annat viktigt. Bara jag ser så skiter väl jag i alla andra, typ. Det finns till och med de kollegor som står stilla för möte på en driftplats långt ut i skogen som vägrar blända av. Inte för att de glömt det, utan bara för att de inte behöver, enligt gällande föreskrift. Jag vet inte hur Helljus-Hitler tänker i detta läge. Detta är naturligtvis en bagatell i skenet av krig, fattigdom och svält. Men kanske en fråga som vi lokförare borde ägna en stunds eftertanke. Problemet växer i samma takt som nya eller nyrenoverade fordon sätts i trafik. Strålkastarna i till exempel Green Cargos Rd eller SJs X55 är inte att leka med.

SJ och Green Cargo gör som sagt samma bedömning när det gäller avbländning. Helljus anses inte störande under dagtid, och halvljus anses inte bländande under nattetid. Trots att de undre strålkastarna fortfarande lyser med full effekt. Jag undrar vilka personer som gjort dessa bedömningar hos våra två största järnvägsföretag? Jag blir definitivt bländad när jag möter en kollega i en X55 eller Rd med så kallat halvljus när det är mörkt ute. Antingen är det jag som har fel på synen, eller så är det några tjommar på SJs och Green Cargos säkerhetsavdelning. Jag misstänker skarpt att dessa förarinstruktioner har några år på nacken och är skrivna under en tid då Rc-loken dominerade den svenska järnvägen. Visst är det bra kräm även i dessa helljus, men de går inte att jämföra med ljusstyrkan i modernare fordon. Jag tycker att det skulle behövas en uppdatering i dokumenten. Reglerna måste förtydligas. Att tänka lite själv verkar nämligen vara en svår konst för många kollegor.

Själv blev jag lite fundersam när jag en mörk eftermiddag för inte så länge sedan stod och väntade på ett pasståg i Solna. Det var ganska mycket folk på perrongen. Ett pendeltåg av typen X60B rullade in, med alla strålkastare tända på full effekt. Detta görs, antar jag, för att folk ska se att tåget kommer. En ren säkerhetsåtgärd alltså. Men frågan är om det inte får motsatt effekt? I det starka, bländande ljuset, hade jag inte längre någon kontroll på perrongkanten. Jag vände ryggen mot tåget istället, för att se och vara säker på att inte komma för nära spåret. Men det uppskattades inte i trängseln i Solna. Framförallt inte med tanke på min stora ryggsäck. Jag kände mej mest i vägen.

Lite av samma bekymmer kan man uppleva i samband med diverse banarbeten, som utförs när det är mörkt ute. Hundratals (känns det som) strålkastare lyser upp järnvägsspåren. Ofta är ljusen så starka att jag måste kisa med ögonen för att inte bli helt förblindad. Det går inte att se någonting av vad som sker framför mej. Jag vet inte heller hur jag ska bete mej. Kan jag lita på att tågvarnaren alltid finns på plats och gör sitt jobb? Ska jag tuta när jag närmar mej arbetet? Jag brukar göra det, även om jag hört att en del banjobbare blir sura. Frågan är hur jag själv ska agera när jag närmar mej personer som arbetar i spåret? Ska jag fortsätta med helljuset påslaget och blända kollegorna i spåret på samma sätt som jag själv blir bländad när jag möter ett tåg med en glömzk förare? Eller ska jag gå ned på halvljus eller markeringsljus för att skona ögonen på arbetarna i spåret? Det låter ju snällt och bra. Men risken är kanske att de inte ser att jag närmar mej? Ett annat problem är att man på avstånd inte vet vad man möter. Är det ett tåg eller någon som arbetar i spåret?

Blända av eller inte blända av? Det är den stora frågan. Vad tycker ni? Hur gör ni? Gör jag rätt eller fel?

934726_10201043957210449_1465050996_n

28 tankar på “I ljuset av ett dilemma

  1. Det hände en olycka på 90-talet, då några banarbetare från en spårriktare blev ihjälkörda.
    Det var någonstans mellan Solna-Knivsta vill jag minnas.
    Spårriktarbesättningen utförde en normalt arbetspass på natten och uppehöll sig i intilliggande spår. I dagens regelverk, var det helt förkastligt det dom utförde, men i den tidens anda var det helt normalt.
    Det var natt och framåt småtimmarna kom en lätt dimma.
    Spåriktaren hade sina frontljus tända, tror inte att det var helljus. Ett återgående tomlok från Uppsala till Hagalund, såg ljuset i dimman och uppfattade det som ett mötande tåg och drog med belysningen till typ varselljus för att inte blända det förmodade mötande tåget.
    Det som hände var att loket blev i princip osynligt i dimman och körde på två (?) banarbetare.som omkom.
    Naturligtvis bröt banarbetarna mot regelverket, ty även man hade en korrekt SoS-planering med tågvarning, så skall arbetsplatsen utrymmas om siktförhållande ändras.
    Men hade lokföraren inte bländad av hade förutsättningar varit till deras fördel.

  2. Traditionellt har väl strålkastarna mest varit till för att synas? Minns när jag åkte på en Rc för kanske 8 år sen att det inte var mycket ljus att hurra för. Ser helt annorlunda ut nu…

  3. Tack för att du tar upp den här frågan. Den är verkligen viktig och angelägen, eftersom den påverkar trafiksäkerheten i allra högsta grad.
    Jag delar helt dina tankar i den här frågan, och är medveten om att frågan är känslig. Det vore skönt om vi kunde få se en sansad dialog kring detta, som kunde leda till dels en uppdatering av regelverken samt dels att fler tänker utanför paragraferna och gör en bedömning av den verkliga situationen.
    Att möta en X55 med de nedre strålkastarna på är inte roligt. Till och med dagtid kan det blända, och nattetid är det helt omöjligt att titta fram. Gör man det, så har man förstört mörkerseendet för en lång stund framöver. Till vilken nytta då? kan man fråga sig. Var det nödvändigt?

  4. Jag anser att man går ner till läge 1. Man ser inte mer på läge 2 om man samtidigt bländar varandra. Är personligen fruktansvärt trött på förare som inte bländar av och mest på förare som lämnar fordon med full helljus och sedan lämnar hytten på någon station. Oftast blinkar jag till en gång för att visa att ljusen är för starka, hjälper inte det blir det fullt helljus och ibland även tuta för att visa mitt missnöje.

  5. Som lokförarelev ute på LIA har det här varit rätt oklart. Jag har försökt fråga men har inte fått något tydligt svar.
    Senaste LIA gav jag upp reglerna och körde på sunt förnuft. Det vill säga:

    -Helljus när jag helt uppenbart inte bländar någon.
    -Markeringsljus vid möte av andra tåg samt lastbilar/bilar som man direkt bländar.
    -Halvljus om jag inte direkt möter och helt bländar lastbilar/bilar samt uppställda tåg.
    -Först halvljus och sedan markeringsljus när jag närmar mig plattform.
    -Halvljus förbi spårarbeten kombinerat med en blink för att visa att jag uppfattat deras ”klart”.

    Samma för dag som natt.

    Som ny i branschen känns det märkligt att lyset på tågen verkar vara ett så stort problem. Ett tydligare regelverk och tydligare föreskrifter önskas verkligen.
    Som elev var det i början också lite svårt att hålla koll på lyset när det fanns så mycket annat att tänka på.
    Många tåg man möter har ju också elever som kör och det är väl många elever som utbildas nu, kanske det kan förklara att det slarvas och är oklart om vad som gäller?

  6. Jag tycker rentav det är ett stort arbetsmiljöproblem med kollegor som inte bländar av och det märks tydligt vilka företag som uppmuntrar sina förare att inte blända ner vid möte. Kan inte tycka annat än att det är direkt respektlöst och t o m framkallande av fara för det mötande tåget om man inte bländar av, särskilt då på dygnets mörka timmar. Dagens xenon- och diodlampor är extremt starka på full styrka och förstör allt vad mörkerseende heter under några minuter.

    Några av de grundläggande uppgifterna som lokförare är skyldigheten att hålla uppsikt i rörelseriktningen samt ansvara för tågets säkra framförande. Båda dessa parametrar riskerar decimeras om man blir mött av ett tåg som inte bländar ner. Jag undrar ofta varför mötande tåg inte bländar ner – vad sysslar den mötande kollegan med; tittar han inte framåt, eller skiter han helt sonika i att blända ner med berörda företags interna föreskrifter i minnet?

    Jag smäller själv på helljuset strax innan och ger ”tåg kommer” i mötesögonblicket om det mötande tåget inte har bländat av dessförinnan. Ibland när mitt ”rail rage” har nått toppen, har det även hänt att jag ringt fjtkl och frågat vilket tågnummer jag nyss mött, varpå jag ringt upp föraren av det aktuella tåget och frågat vad f-n vederbörande sysslar med.

    / Km 34

  7. Kjører alltid med fullt lys på, uansett natt eller dag. Når jeg møter andre tog, uansett om jeg kjører eller står stille, går alltid lysbryteren ned i posisjon 4. Dvs kun nedre signallys tent! Å møte tog som ikke blender ned eller slukker øvre strålkastare fullstendig på natten er et helvette!

  8. Ja detta med allt för starka strålkastare är väldigt störande. Det skulle vara intressant att få veta hur X2:ornas nya strålkastare uppfattas av er andra. Ett ganska stort antal av manövervagnarna har fått nya ledstrålkastare, men inga drivenheter är ännu ombyggda.
    Lika illa som starka strålkastare på mötande tåg är, är ju långtradarjulgranarna. jag hävdar ju där, att dessa bilförare bländar sig själva, med detta enorma ljus. Man kan ju undra vad de ser när de bländar av till halvljus. Förmodligen inte ett dugg.

    Att ta fram ett nytt regelverk för hur starka strålkastare man får ha på våra dragfordon och på spårgående arbetsmasikner, samt hur de ska hanteras, vore en välgärning.

    • Allt handlar om värmen på själva ljuset. Kalla ledljus med dubbla led-rader á 56 st punkter kan mycket väl vara lika störigt som förare. Man ser absolut rådjuren som springer omkring ute på fälten 50 meter bort, men tvivelaktigt när de står mitt framför en efter avbländning. Känner till en dovhjort som har fått ont i röven när den envist bestämde sig för häcka mitt på vägbanan utan anledning. Trycklufts-tutan hjälpte inte ens.

  9. Med åldern blir man också lite lättare bländad så först får jag väl säga välkommen till den gyllene medelåldern 😉

    Danskarna ser på det som att ljusen på ett tågfordon i huvudsak är till för att man skall kunna identifiera att det är ett tåg som kommer, inte att man själv som förare skall kunna se. Man skall alltid köra med starkast möjliga ljus i ”kendingssignalet” men skall ändå blända ner med hänsyn till mötande tåg, vid tangering och när det är särskilt specificerat som en säkerhetsinstruktion (t ex för att inte blända bilar när man kör parallellt med vägbanan på Stora Bält).

    Jag tycker det är en ganska klok inställning som man borde kunna göra generell även för oss. Vissa kollegor har som sagt svårt att tänka själv. Har t ex några gånger mött en Krösatågsförare som medvetet dunkar på helljusen precis när man möts så att jag en gång fick stanna tåget och vänta en stund tills synen kom tillbaka.

    Min gamla instruktör tyckte det fyllde ett syfte att när man kör gods på natten blända ner tända upp i hytten. Man visar på så sätt kollegor att man är vaken och inte sitter och sover. Han sa också att på bangårdar skulle man blända ner först när tåget stod stilla som en signal till bangårdspersonalen, samt slå på helljus vid igångsättning så att folk blir varse att tåget rör på sig. Det har suttit kvar hos mig, att försöka vara tydlig. Danskarna har ungefär samma sedvänja att man skall sätta ”de lange lys” på direkt när tåget sätts igång på en bangård så alla förstår att här rullar något.

    I Sverige är allting som vanligt upp till trafikföretagen. De kan t ex säga att man normalt skall köra tåg med helljus, att det är tillåtet att blända av men inget krav. Så ser det nog ut hos de flesta.

  10. Jag bländar också av för tåg stillastående som körande även mot bil å tåg. Men att blönfa av inför plattform…. Nä… Väljer du att som resenär kika in i lyktorna får du skylla dig själv skulle jag vilja påstå. Där om någonstans ska du ju ha fokus på spåret å se bra

    • Brukar vara starka lampor uppsatta på de plattformar som i alla fall jag stannar vid. Hel- eller markeringsljus gör ingen skillnad för att se spåret. Testa.

      För övrigt bländar jag bara till halvljus vid möte där det finns vägskydd, eller annan form av övergång, till dess korsningen passerats. I övrigt är det avbländning till markeringsljus som gäller.

  11. Mycket bra inlägg! Bländar alltid av vid möte. Däremot inte alltid vid perrong och är väldigt kluven inför banarbetsmaskiner. Bländar jag av då blir det en garanterad tut!

    • Brukar bli blinkad på när jag inte bländar av vid arbeten. Händer att de också bländar av faktiskt. Däremot vill man ju se vad de sysslar med och att de har koll på att man kommer först.

  12. Jag bländar alltid av. Dock finns det moderna fordon (läs vectron och traxx) där knappen för ljuset och det sätt i displayen som visar att jag har helljus på som gör att det ibland glöms bort av misstag. Speciellt vid tågmöten när man går in på sidan. Med traxx gör det inte så mycket då den belysningen inte är mycket bättre än på gamla DA-lok. På vectronen märker ni väldigt väl om vi glömmer att blända av.

  13. så det förekommer nya lyktor på x:en. Tyckte mig märka att lamporna var rejält mycket starkare de senaste gångerna. Trodde till och med att det var ny policy att inte blända av..

  14. Nu är det dock inte de interna föreskrifterna på något företag som säger att man ska köra med halvljus vid möten, iofs är det möjligt att enskilda företag har skarpare krav än vad TTJ har.

    Däremot finns en skrivning i TTJ,
    TTJ Modul 3H Signaler (sid. 105) står följande: ”När ett tåg eller spärrfärdssätt är i rörelse ska om möjligt helljus eller halv- ljus användas. När det står stilla ska i regel markeringsljus användas.”.

    Om möjligt i det här fallet bör ju betyda att hel eller halvljus ska användas om det fungerar som avsett. Markeringsljus ska enbart användas vid stillastående.

    Jag säger inte att det är rätt att köra med halvljus om man t.ex. har en X55 eller liknande fordon med Xenon/LED-frontljus. De lamporna skulle typ kunna lysa upp ett svart hål inifrån. Men de förare som kör med halvljus vid möten gör absolut inte fel. Enligt TTJ gör de faktiskt helt rätt!

    • Då ska man också vara med på vilket som är halvljus.
      På många fordon hävdar jag att det finns halvljus och två lägen av helljus. Tycker det sunda förnuftet ska råda. Vet du att du har riktigt statkt ljus på ditt fordon så anpassar man ljuset därefter vid möten

      • Vad du hävdar är väl helt irrelevant i frågan? Har du läst TTJ? Det finns nämligen även en text i TTJ om vad som är halvljus och vad som är helljus. Den har heller inte hänsyn till om det är Xenon/LED eller dåliga gamla lampor.

        Se här:
        ”• Helljus är icke avbländat ljus från nedre och övre strålkastare.
        • Halvljus är icke avbländat ljus från nedre strålkastare och avbländat eller inget ljus från övre strålkastare.
        • Markeringsljus är avbländat ljus från alla strålkastare eller avbländat ljus från bara nedre strålkastare.

        När ett tåg eller spärrfärdssätt är i rörelse ska om möjligt helljus eller halv- ljus användas. När det står stilla ska i regel markeringsljus användas.”

        (TTJ Modul 3H Signaler, sid 105).

        Exakt samma skrivning som finns i TTJ om helljus och halvljus fanns även i JTF.
        Ärligt talat så är det skrämmande dåliga kunskaper om TTJ i denna tråd. Det finns ett tydligt regelverk, så är det någon man ska bli arg på så är det Trafikverket som äger och ger ut TTJ.

      • Jag har läst TTJ ja och jag vet vad det står även om denna punkten är en gammal förlegad kvarleva. Vet att det börjat jobbas med att denna del ska bort då den är felaktig

  15. Bra skrivet. Något som kommit på senare år (jag har kört sedan 1982) är dels starkare lyktor och dels att folk mer eller mindre slutat blända av. Tolkningen av regelverket har med åren skärpts. Helljus brukar jag bemöta med helljus, och ibland också tyfon.

    Vad som är riktigt farligt är arbetsplatser, maximalt upplysta så att lokföraren bländas. Skulle någon banarbetare finnas i spåret, så är det livsfarligt för denne. Jag ser ju inte personen.

    God jul

  16. Sunt förnuft… Självklart ska vi blända av vid möte med både tåg och bil! Den som inte inser att man inte kör med helljus mot mötande fordon bevisar på alla sätt att man inte är lämplig som lokförare!

  17. Har blinkat helljus på pågatågen som kör mitt i natten, och då är det med lastbil som trots allt
    inte har den minsta chans i ett helljuskrig mot ett tåg. Bländar av de gör de såklart inte!
    Det är helt befängt att ett tåg skulle ha krav om att köra med så mycket ljus som möjligt när man uppenbarligen är lagreglerad på vägen om det samma. Så ja, sunt förnuft ska väl ändå råda!

  18. Redan när X55 kom för snart 6 år sedan så kom den här diskussionen. Alla som kör med helljus har regelverket bakom sig.
    Personligen försöker jag alltid komma ihåg att blända av, ibland missar jag det då något annat stjäl min uppmärksamhet, en felindikering eller annat som kräver att mitt fokus flyttas.
    Ibland möter jag tåg med helljus som inte bländar av trots att jag har gjort det. Det jag gör då är att släck-blinka. Dvs, gå ner i noll och sedan upp igen. En omvänd blink, eller vink. (Vilket jag med glädje ser blir vanligare och vanligare, har aldrig förstått varför man ”vinkar” med helljuset. Min egen tysta protest har varit att sedan jag började för 10 år sedan ”vinka” genom att släcka.)
    I vilket fall, ibland så hjälper inte det heller, föraren har förmodligen koncentrationen på något viktigare. Det jag gör då är att titta åt sidan eller ner strax innan vi möts. Det hjälper mycket. Man behöver faktiskt inte stirra rätt in i helljusen på ett mötande tåg.
    Att hålla på att tuta som folk ovan skriver att de gör, det för mig faktiskt irriterat. Signalera för fara! Inte för att du stör dig på att folk kör med helljusen på.

    Jag tycker också att det är okej att köra med halvljus på, oavsett tid på dygnet, i områden där det är mycket folk. Säg runt Stockholm, där det finns ett stort problem med spårspring och där det numera leder till långa stopp.
    Koncentrerar man sig på sitt eget spår och inte sin grannes, så klarar man synen bra trots halvljus.

    Några som dock aldrig behöver blända av är Arlanda Express. Maken till dåliga lysen har jag aldrig sett. När de bländar av till markeringsljus tar jag dem för gatlyktor i mörkret, väldigt obehagligt när man inser att det faktiskt är ett tåg som kommer. För mig kan de få köra med helljus dygnet runt. Man måste råstirra in i lyktorna om man ska bli bländad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s