Blekinge blåsta – av Blekinge

21106605_10214289278175195_2936169223499695902_nImorgon presenterar Trafikverket den nationella transportplanen för perioden 2018-2029 för regeringen. I Blekinge, södra Småland och nordvästa Skåne tror och hoppas diverse politiker, företagschefer och kommunala tjänstemän att Trafikverket äntligen ska prioritera den så kallade Sydostlänken, som är en knappt två mil lång utbyggnad av järnvägen från Olofström till Blekinge Kustbana och vidare till Karlshamn. Flera kommuner och stora företag, som Volvo och Ikea, har tillsammans med Karlshamns hamn kämpat i snart 25 år för att få till denna förbindelse. Utan resultat. Men nu ska det ske. Det är alla överens om. Argumenten är många och kraftfulla. Inblandande parter har till och med gått in och lovat Trafikverket att hjälpa till att finansiera bygget, som beräknas kosta 2,8 miljarder kronor.

Tongångarna är alltså positiva inför morgondagens besked. Tyvärr delar jag inte den känslan. Jag skulle bli oerhört förvånad om Sydostlänken finns med i den nya transportplanen. Anledningarna till min negativa hållning är flera. Att Sydostlänken behövs och skulle göra stor nytta råder det absolut inga tvivel om. Godstrafiken till Karlshamn har exploderat och lär växa ytterligare. Det finns även planer på persontrafik längs sträckan. Men det är inte där skon klämmer. Trafikverkets pengapung är starkt begränsad. Miljarderna kan inte räcka till allt. Framförallt inte efter flera decennier av eftersatt järnvägsunderhåll. Trafikverket skriver själva i sitt inriktningsunderlag att ”det finns ett begränsat utrymme för investeringar i kommande plan” och att man istället måste satsa på underhåll och trimningsåtgärder i befintligt system. Till skillnad från många av de politiker och företagsledare som uttalar sej om Sydostlänkens förträfflighet och hur viktig just deras region håller på att bli, så har jag åkt runt en hel del i landet. Jag har sett hur standarden på det övriga järnvägsnätet rasar och starkt påverkar andra företag, kommuner och hamnar i minst lika expansiva regioner som den i sydöstra Sverige. Det är lätt att bli hemmablind, heter det. Det är förståligt att tala i egen sak, men lite perspektiv måste vi kunna kräva.

Tyvärr för Blekinges del tror jag också att den snudd på meningslösa upprustningen av Emmabodabanan ligger och skaver i kontakterna med Trafikverket. Banan var nedläggningshotad, när man plötsligt i Karlskrona lovade en storsatsning på godstrafiken och räknade med flera tåg om dagen till och från Verkö. Efter år av tjat, snyftande och halvsanningar tröttnade dåvarande Banverket till slut och satsade nästan en miljard på en upprustning. Banan återöppnades för snart fyra år sedan. Idag rullar inte ett enda godståg mellan Emmaboda och Karlskrona. Allt var bara ett spel för att rädda persontrafiken. ”Det var tack vare att vi kunde få fram de 160 miljonerna från EU som Trafikverket gick in med nära 800 miljoner för att rusta upp Emmabodabanan. Vi hade aldrig lyckats övertyga dem om det bara handlat om persontrafik”, bekräftade det förre kommunalrådet Mats Lindbom i en intervju med Sydöstran 2014. Detta fiasko tror jag spelar stor roll när Blekinge idag ställer krav på Sydostlänkens byggande. Vågar Trafikverket lita på blekingarnas alla argument och löften?

Nu ska naturligtvis Trafikverkets transportplan också behandlas i en politisk process. Först till våren väntas regeringen fatta beslut om den nya planen. Men att Blekinge – och Karlshamn – skulle kunna vinna något gehör från politiskt håll är osannolikt. Framförallt efter Karlshamns kommuns agerande i den så kallade gasrörsaffären. Regeringen och försvaret avrådde av säkerhetsskäl såväl Slite på Gotland som Karlshamn från att tillåta lagring av ryska rör. Slite backade och Gotland utlovades diverse statliga satsningar som kompensation. Men Karlshamn hävdade sitt kommunala självstyre och struntade i regeringens krav. Till slut hade försvarsminister Peter Hultqvist och de andra höjdarna inget annat val än att låtsas som att man diskuterat fram en lösning med Karlshamn. Allt för att inte göras helt till åtlöje och stå med byxorna nere.

Ett problem för Socialdemokraterna och regeringen är dock det vallöfte som gavs under den senaste valrörelsen. Där lovade Anders Ygeman att Sydostlänken skulle byggas. Blir den nu inte av den här gången heller så lär blekingarna gå i taket. Det skulle inte förvåna mej om Trafikverket kastar till Blekinge några smulor och får detta att låta som en storsatsning. 50 miljoner kronor till en nybyggd mötesstation i Kallinge längs Blekinge Kustbana skulle kunna vara ett sådant projekt. En sådan station, i kombination med några växelbyten på andra ställen, skulle möjliggöra snabbare och eventuellt tätare förbindelser på BKB. Region Blekinge har åtagit sej att stå för halva kostnanden, som totalt beräknas till 100 miljoner kronor. Det blir i så fall ännu en satsning på persontrafiken. Godstrafiken blir återigen en förlorare, och det bekräftar bara den bild som jag redan har: svenska politiker och tjänstemän är inte intresserade av transporter av gods på järnväg. Hur ska man annars tolka beslut om höjda banavgifter och längre och tyngre lastbilar? Om en kilometerskatt för lastbilar som aldrig verkar bli av? Om daltandet med utländska åkerier? En minskning av antalet godståg är ju också en form av kapacitetshöjande åtgärd i en värld där allt handlar om persontåg.

4 thoughts on “Blekinge blåsta – av Blekinge

  1. Tror din prognos är helt rätt. Du visar gång på gång att du är Sveriges ende järnvägsjournalist, värd namnet. Eftersom du inte längre utövar det gebitet finns ingen. Men varje tidning har en motorjournalist. Så blir rapporteringen därefter. En bil eller fotgängare som blir påkörd av ett tåg rubriceras som en ”tågolycka”. Som om jag ränner ut i gatan och blir påkörd orsakat en bilolycka? I sig en baggis kan man tycka, men som värdemätare på know-how och inställning till järnväg inom media tror jag det är riktigt skadligt.

    • Tack för berömmet, Pär! Håller med om att intresset och kunskapen för järnvägsfrågor generellt sett är väldigt låg bland landets journalister. Ulf Nyström är duktig, men han är ju pensionerad och syns sällan i spalterna numera. Själv skulle jag gärna engagera mej ännu mer i dessa viktiga frågor, men allt är ju en fråga om tid.

  2. Och där kom förklaringen till varför Trafikverket väljer att satsa på mötesspår och höjd hastighet på Blekinge kustbana. Men hur får man högre hastighet? Får man enbart högre hastighet genom att byta ut lite växlar? Och vilka växlar är då aktuella för utbyte?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s