Tåg blev utan broms i Karlshamn

Ett allvarligt tillbud inträffade förra helgen i Karlshamn. Lyckliga omständigheter gjorde att varken personal, fordon eller infrastruktur skadades. Hade förutsättningarna varit annorlunda kunde dock en smärre katastrof ha inträffat. Godståg 66168, lastat med massaved, tappade plötsligt huvudledningstrycket när det var på väg in på spår fem. Trots detta blev bromsverkan på det cirka 1500 ton tunga tåget minimal. Tack och lov hade tåget ännu flera hundra meter kvar till tågvägens slutpunkt. Föraren fick stopp på ekipaget i god tid före nästa signal, som visade stopp. När kollegan klev ut ur loket för att undersöka vad som hänt, så visade det sej att kopplingskranen på fjärde vagnen var stängd mot vagn tre. Loket och tre Laaps-vagnar bromsade fullt, men från vagn fyra och bakåt var bromsverkan minimal. Kranen måste alltså ha stängs mycket snabbt. ”Trolig orsak är att virke lastförskjutits och fallit ned mellan vagnarna”, skriver lokförarkollegan i sin rapport. Tåget var också utrustat med matarledning, som var kopplad genom hela tåget. Denna förbindelse var inte bruten. Frågan är om detta haft någon betydelse för händelseförloppet. ”Det var en otroligt konstig känsla att se manometern på noll och samtidigt uppleva en väldigt modest retardation”, berättar kollegan för bloggen. Först i efterhand förstod han hur allvarlig situationen kunde ha blivit. ”Det kunde ha slutat väldigt illa. Tänk sidan för tågmöte, 100 kilometer i timmen och ingen skyddsväxel. Nu hade jag tur”.
20545596_10214045029829139_4247993108888049444_o

Annonser

16 thoughts on “Tåg blev utan broms i Karlshamn

  1. Last som fallit av och stängt kranen låter i min värld väldigt långsökt…inte så att någon slarvat med bromsprov där? 😱

  2. Instämmer med föregående kommentar. Om något skulle falla uppifrån borde det snarare öppna en kran eller slå av slangarna med tanke på hur kranarna är konstruerade…..Dessutom om endast en kran stängts mellan vagnar som tidigare varit inkopplade innebär det att luften i bakomvarande huvudledning töms ut = fullbroms på dessa vagnar…..

  3. Tåget tappade hl-trycket på främre delen = fullbroms resten av vagnarna får bara så mycket broms som hl-trycket minskas med innan kranen stängdes. Bromsprov kan ej utföras om kranen är öppen i främre delen, tåget får inte något hl-tryck.

  4. Tåget kördes av samma förare från Nässjö till Karlshamn. Att denna inte på hela denna sträcka skulle ha noterat att man saknade broms på delar av tåget finner jag för helt osannolikt. Särskilt då tåget gör rundgång i Hässleholm.

    Skulle föraren ha sänkt trycket för rundgång i Hässleholm, gått runt och sedan kopplet till så skulle aldrig den bakre delen av tåget ha lossat ut. Så nej, det kan knappast ha varit en stängd kran redan från början.

    Givet att något faller ned under tåget och slungas upp mellan vagnar kan precis det här hända. Jag har själv upplevt samma sak med ett posttåg där en isklump lossnade från loket och slungades upp mellan två vagnar och stängde kranen.

    Så klart går bromsen till även från vagn fyra och bakåt, men om förloppet är snabbt så blir trycksänkningen minimal och bromsverkan låg. Däremot så tillsätts ju fullbroms/nödbroms från den stängda kranen och framåt.

    Jag ogillar starkt de insinuerande kommentarerna om slarv med bromsprov etc.

  5. Liknande händelse har skett i Ånge området med Lnps vagnar i Töva omloppet, efter det så beslutades om att kapa kikhantagen på dessa vagnar.

      • Man gör dom halvlånga eller ngt ditåt.
        För inte allt för lång tid sedan skedde motsvarande som i Karlshamn men på ett ståltåg strax utanför Långsele. Har inte haft tillfälle att stämma av med berörd förare. Kan återkomma senare.

      • Har forskat kring frågan om ståltåg som tappade bromsverkan.
        Följande gällde vid bromsbortfallet:
        1) Stålämneståg med 3 Rc-lok.
        2) Lågt huvubehållartryck indikerades vid mellanblock Öså L3. Föraren valde att stanna.
        3) Mkt låg bromsverkan, stannade, trots motlut inte förrän Fsi till Lsl kunde ses.
        4) Inspektion gjordes, matarledningen hade gått isär mellan vagn 2 och 3. I samband med denna ”manöver” hade slangen slagit huvudledningskiken på den bakomliggande vagnen och därmed större delen av vagnsättet blev bromslöst.
        5) Tåget hade tidigare haft problem med ”självavkopplande” matarledning. Problemet uppstod då en del av vagnarna bara hade 1 matarledning/per vagnsände varför man fick koppla matarledningen diagonalt, slangarna var dessutom ngt korta för denna ”korskoppling” vilket underlättade isärkopplingen.
        6) Huvudledningen från de tre loken till och med vagn 2 evakuerades genom den pyshålet på kiken till den ”avstängda” vagnen nr 3. Men med tre lok som pumpade luft så sjönk inte huvudledningstrycket så där på direkten.

  6. Visst låter det smått osannolikt att något skulle slå upp igen å stänga kikarna men jag har varit med om att luftslangarna till matarledningen har slagits av.
    Körde ett timmertåg när lågt huvudbehållartryck börjarde blinka. Stannade å började gå bakåt i tåget. Slangarna mellan vagn 7 och 8 hade delat på sig men inga andra skador fanns på vagnarna. Kopplade ihop å körde vidare.
    Fick senare reda på att efterföljande tåg inrapporterat att det låg timmer i spåret nån kilometer bakom mitt tåg där jag hade stannat.
    Förmodligen har nån stock trillat mellan vagnarna och sen snurrat runt under tåget.

  7. Kan mycket väl hända. Hände mig under praktik för många år sedan, fast tvärtom. Körde tomt timmertåg. Ligger en massa barkbitar och rester på vagnarna. Helt plötsligt orkade loket inte dra tåget, full motorström men stannade med besked. Fullt HL-tryck vi fattade ingenting. När vi synade var en främre kik stängd med trärester kvar på, 1/3 bak i tåget, således nödbroms på resten av tåget.

  8. Själv tycker jag att den amerikanska FRED borde användas. Sättes på sista vagnen, övervakar bromstryck över radio och kan bromsa bakifrån. Skulle hjälpa mot sådant här, liksom eventuella isproppar.
    Nu är jag ju amatör, och vet inte vad en sådan pryl kostar. Men vad säger ni som vet mer?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s