Spåren av en spöklik världshistoria

Berlin är en intressant stad på många sätt. Alla förstår förstås varför. Ingen stad i världen har en så dramatisk historia. Jag kom att tänka på den tyska huvudstaden när jag häromdagen satt och skrev ett inlägg om Långsele. Nu kan jag på rak arm inte komma på en enda likhet mellan just dessa två platser. Kopplingen är övergivna och ödsliga platser i tilltagande förfall. Att man finner en sådan i Långsele är kanske ingen kioskvältare. Men i Berlin? I denna pulserande och svällande storstad? I denna världsmetropol med sina fyra miljoner invånare? Jo, faktiskt. Det handlar dessutom om tåg och järnväg. Jag läste den fascinerande berättelsen på Hans Jakobssons sida, som ni för övrigt finner på den här adressen: hjak.se. Hans skriver om Kalla kriget och jag blev genast gripen av hela sammanhanget i Berlinstoryn. Det handlar om den så kallade Siemensbahn, en pendeltågssträcka där sista tåget gick 1980. Personalen gick ut i strejk, men när strejken var över öppnades aldrig banan igen. Spår och stationer fick dock stå kvar. Lämnade åt sitt öde. Igenväxta. Klottrade. Förfallna. Men de finns där. När allt annat blivit modernt och nytt i Berlin, när muren rivits och nästan helt försvunnit, så ligger fortfarande den gamla banan kvar, som ett monument av en helt annan tid, en helt annan värld.

Det egendomliga i Berlin var att den östtyska statsjärnvägen Deutsche Reichsbahn, DR, skötte tågtrafiken i Västberlin. I övriga Västtyskland hade Deutsche Bundesbahn bildats och tagit över järnvägsdriften. Från början var det kanske inte så märkligt. Berlin låg ju långt in i DDR, det vill säga Östtyskland. Men efter delningen av Berlin i augusti 1961 sattes allt på sin spets. Världen höll andan. Flera gånger var världskriget hotande nära. I Berlin stod de två supermakterna öga mot öga, bara några meter från varandra. Det västtyska hatet mot den östtyska regimen, med partichefen Walter Ulbricht i spetsen, växte allt mer. Hela familjer hade splittrats när en järnridå plötsligt drogs ned över Berlin och Europa. Vänner som känt varandra i hela sina liv hamnade plötsligt på olika sidor av murar, minor och taggtråd och visste inte om de någonsin skulle kunna träffas igen. Invånarna i Västberlin började bojkotta pendeltågen, den så kallade S-bahn. Parollen var ”Der S-Bahn-Fahrer zahlt den Stacheldraht”, alltså S-Bahnåkaren betalar taggtråden eller ”Keinen Pfennig mehr für Ulbricht”, inte en pfenning mer till Ulbricht.

Bojkotten innebar att Deutsche Reichsbahn började få ekonomiska problem i Berlin. En av linjerna kallades Siemensbahn eftersom den trafikerade ett område där Siemens hade flera stora fabriker. Banan stod klar 1929. Siemens hade då 70000 anställda, 17000 tog tåget till jobbet. På 60-talet hade Siemens visserligen flyttat sitt huvudkontor till München, men fortfarande arbetade 30000 personer i Berlin. Trots detta gick tågen i princip tomma. Så få som 30 personer om dagen använde sej av pendeltågen. I detta läget var det Kalla kriget verkligen kallt. Myndigheterna i Västberlin beslutade att på egen hand bygga ut buss- och tunnelbanetrafiken. Detta tvingade Reichsbahn till kraftiga neddragningar. Sparkraven blev i september 1980 så hårda att den östtyska personalen gick ut i strejk. När strejken var över återupptogs trafiken bara på några av de västliga linjerna. Det innebar att det sista tåget hade rullat på Siemensbahn. Situationen blev till slut ohållbar och 1983 kom DR överens med kollektivtrafikmyndigheten i Västberlin, BVG, att överlåta ansvaret för pendeltågen. Så skedde också. Klockan 4 på morgon den 9 januari 1984. Den 23 år långa bojkotten var över och resenärerna strömmade åter till pendeltågen. Siemensbahn återöppnade aldrig. Transportbehovet var redan täckt, tack vare bussar och tunnelbanetåg.

Idag står stationerna längs Siemensbahn öde, som tomma skelett, som spökstationer. Att de blivit spökstationer är lite av ett ödets ironi. Det var just i denna stad som det uttrycket myntades. Geisterbahnhof. Spökstation. Sammanlagt 15 pendeltågs- och tunnelbanestationer övergavs och bommades igen i samband med delningen av Berlin. De västtyska tunnelbanetågen rullade under Östberlin men körde rakt förbi de plomberade stationerna. Som till exempel Alexanderplatz, Unter Den Linden och Potsdamer Platz. Ingångarna var igenmurade, och perrongerna nedsläckta. I det svaga ljuset från vagnarna kunde dock Västberlinarna fortfarande skymta reklamtavlor, klockor och bänkar, precis som det sett ut före delningen. Men inte en människa syntes till. Det var spöklikt. Spökstationer.

All tågtrafik i kombination med de stängda stationerna innebar att det varje dag passerade 10000-tals västberlinare rakt genom järnridån. Jag hittade ett mycket intressant klipp på Youtube som beskriver detta. Det är rysarvarning på klippet från Potsdamer Platz före detta pendeltågsstation. Året är 1989, några månader före murens fall. Det är bara 28 år sedan allt detta var verklighet. Det hände inte så långt från Sveriges trygga gräns. Det var nyss och det var här. Men ändå… det var en helt annan värld. En värld som vi nog gör klokt i att minnas.

Foto: Hans Jakobsson
http://hjak.se/2011/11/16/berlins-glomda-jarnvag/

Annonser

2 thoughts on “Spåren av en spöklik världshistoria

  1. Jo Berlin är en intressant stad på många sätt inte minst dess järnvägar och kollektivtrafik! Dessutom är det fortfarande en mycket billig storstad att turista i på bekvämt avstånd från Sverige åtminstone efter oss som bor i Sydsverige! Åker man från Trelleborg är det ju bara några timmars tåg eller bilresa!
    Vad gäller historia var det naturligtvis en spännande tid samtidigt var det enklare då ” fienden” var väl känd ,synlig och bakom en strikt gräns! Numera finns faran och terrorister mitt ibland oss !

    • Eller är det kanske så att faran finns i oss själva? Faran att vi låter rädslan för något mycket osannolikt ta över? (Sannolikheten för att 1961-1989 skadas av ett kärnvapenkrig måste ha varit skyhögt större än sannolikheten för att idag skadas av en terrorist.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s