”Resultatet kan bli förödande”

thumbnail_BildpåbrustenvagnEn vagnskandal kan vara under uppseglande. Detta sedan en containervagn i ett av Tågabs godståg spruckit och nästan gått av på mitten. Vagnen ägs av Benders, men rullar i Tågabs tåg. Kristinehamnsföretaget är underhållsansvarigt för Benders vagnar, som är av littera Sgnss. Vagnen som sprack är tillverkad i Rumänien 2008. Tågab använder 56 vagnar av denna typ och tillverkningsserie. Samtliga är nu tagna ur trafik. Efter kontroll med ultraljud har Tågab funnit brister i 80 procent av alla svetsar i rambalkarna. Det handlar om svetsar som inte är genombrända och i vissa fall om svetsar som inte ens sitter fast i materialet. I ett brev till Transportstyrelsen uttrycker Tågab stor oro över vad som kan inträffa med de felaktiga vagnarna. ”Vi har en obekräftat uppgift på att det har tillverkats 600 vagnar i samma batch. Det innebär att det rullar vagnar över hela det normalspåriga Europa som troligen är behäftade med liknande tillverkningsfel”. Tågab menar också i sin skrivelse att man inte kan utesluta att även andra typer av vagnar är felaktigt konstruerade. ”I värsta fall kan även andra vagntyper, tillverkade på denna fabrik, vara behäftade med samma brister. Det är bevisligen så att det funnits brister i kunskaperna gällande svetsningen och allvarliga brister i kvalitetskontrollen. Detta gör att vi känner stor oro för att ytterligare vagnar kan brista med mer förödande resultat än i vårt fall”.

Efter Tågabs larm om det inträffade har även Transportstyrelsen agerat. Man har meddelat övriga säkerhetsmyndigheter i Europa och haverikommisionen i EU. Det visar sej att den rumänska tillverkaren medvetet kan ha sålt felaktiga vagnar. Så här skriver Transportstyrelsen i ett svar till Tågab: ”Den information som jag inledningsvis fått från tyska EBA är att de har kontaktat den innehavare som har vagnar i er serie i det tyska registret. Enligt uppgift så skickade den tyska köparen av vagnserien tillbaka cirka 50 av de levererade vagnarna för att de hade dåliga svetsar – troligen för låg värme vid svetsningen. Det finns därför anledning att tro att det är dessa vagnar som sålts vidare utan att de har blivit åtgärdade, men det är bara spekulation”.

Den tyska vagnuthyraren VTG äger nästan 100 000 vagnar. Flera av dem är Sgnss och har tillverkats i Rumänien vid ungefär samma tidpunkt som den vagn som brast på väg till Bålsta den 17 maj. Flera svenska järnvägsföretag hyr Sgnss av VTG, bland annat Hector Rail och Green Cargo. Hector har enligt uppgift låtit en extern firma undersöka sina vagnar. Flera av dem har uppvisat liknande brister i svetsningen. Hector Rail gör dock en annan bedömning än Tågab och låter tills vidare vagnarna fortsätta gå i trafik. Green Cargo uppger att man använder ett 50-tal vagnar som härstammar från den nu aktuella tillverkningsserien. Bland annat rullar Sgnss i Volvotågen från Olofström till belgiska Gent och Göteborg. Green Cargo har fått garantier av VTG att inga av de vagnar man hyr uppvisar några brister.

Annonser

10 thoughts on “”Resultatet kan bli förödande”

  1. Är sprickan verkligen i en svets? Svårt att avgöra på bilden. Nederst ser det så ut men överst verkar det ha spruckit i lite krokig form, eller så inbillar jag mig bara. Hur som helst så har rumänsk järnvägsmateriel bakåt i tiden inte varit av allra högsta kvalité. Rumänska smalspårslok med licensbyggda motorer och växellådor till bl.a. Polen var ju förödande dåliga. Mycket mek och lite trafik…. Men det var ju under den gamla ”onda” tiden. Nu ska det väl vara bättre?

    • Dåliga svetsfogar kan ju vara orsaken även om balken inte spruckit i en svets. Belastningen blir ju inte som tänkt om man inte svetsat ihop delarna ordentligt.

    • [img]http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/gsv/S-/Sgnss/4.jpg[/img]
      Livplåtarna brukar vara skarvade på några ställen liksom den här avbildade vagnen. Tycker mig se en svetsskarv i sprickans förlängning.

  2. Vi får inte heller glömma Deutsche Reichsbahn Br 119. Den kallades för ”Karpaterschreck” pga den dåliga funktionen.
    Det loket var för kraftigt för att få tillverkas i Östtyskland. Olika länder inom Comecon var tilldelade olika produkter att tillverka. Östtysklands lott var att tillverka diesellok om max 1500 PS/HK.. Därför tvingades man lägga ut tillverkningen till ett land som var utvalt för en sådan produktion.

  3. Med tanke på hur mycket stryk f.d. Rush Rails rundvirkesvagnar av samma typ får vid lastning och lossning så tror jag att det inte är ett allmänt problem med den vagntypen. Sett maskinförare som dunkat ner rundvirket med sina stora maskiner så vagnen bågnar ner och nästan hoppar upp igen.

    • Det är säkert så att det inte är ett allmänt problem på vagntypen.Däremot är bevisligen inte maskinförares hårdhänta lastning någon garanti för att vagnen inte är behäftad med fel. Om jag inte missminner mig så är majoriteten av de 56 vagnarna som Tågab har av den här typen nämligen just rundvirkesvagnar. 😉

  4. Så då såldes dessa av tyskarna utdömda vagnar bara vidare av rumänerna till Benders…..utan någon åtgärd. Tycket nog att Greencargo bör ompröva sitt beslut att köpa rumänska lok! Vad gott har egentligen kommit från detta land på senare år….

    .

      • Nä, stopp ett tag nu innan det blir för rörigt.

        – Är det verkligen bekräftat att vagnarna som Benders köpte är desamma som dåvarande AAE (numer uppköpta av VTG) vägrade att ta emot från tillverkaren? Handlar det inte om att de berörda vagnarna kommer från en serie om ca 600 vagnar från samma tillverkare?

        – Berörd vagnsserie tillverkades av det rumänska företaget MEVA Drobeta Turnu Severin, ett företag som har tillverkat järnvägsfordon i över 100 år. Firman ägdes då av ett Luxemburg-baserat företag och har idag slagits ihop med flera andra vagntillverkare under namnet Astra och kontrolleras idag av det amerikanska företaget Greenbrier Industries.

        Det finns gott om vagntillverkare i Rumänien (Astra, Arad, Romvag, MEVA mfl) som alla har levererat mycket stora serier av fordon världen över, inklusive till västeuropa. Visst har det funnits kvalitetsproblem, men inte värre än från andra tillverkare. Bara för att en tillverkare har haft problem eller i värsta fall fuskat med en fordonsserie kan man inte dra hela landets fordonsindustri över en kam. Eller hur var det nu med SJ:s Maskinbyrå och ASEA, som lyckades med det ingen annan har klarat av: Konstruera T43 så att man fick ett kasst och opålitligt EMD-lok.

        En förkrossande majoritet av alla nya godsvagnar i Europa de senaste 15 åren är tillverkade i Polen, Rumänien och Slovakien, oavsett om de ägs av en schweizisk, tysk eller fransk leasingfirma. De få kvarvarande västeuropeiska vagntillverkarna hålls antingen under armarna av politiska skäl (Waggonbau Niesky i Tyskland är i princip DB:s egen fordonstillverkare, Cattaneo i Schweiz är regionalpolitik bland kantonerna) eller så är de specialiserade på nischade vagntyper, t ex Kiruna Waggon och malmvagnar.

        Flera av de som var inblandade i provkörningarna av Transmontanan då loket var här för tester ansåg för övrigt att fordonet var betydligt mer av ett genomtänkt kvalitetsbygge än Traxx.

        Det börjar uppriktigt sagt bli djävligt tröttsamt att höra alla fördomar mot f d östeuropa, särskilt när det tjafset döljer betydligt mer intressanta frågeställningar, som t ex hur det kom sig att Benders köpte just de vagnarna, vilken kvalitetskontroll som gjordes och av vem. Vem var egentligen notifierat organ vid typgodkännandet? Vilka underhållsinstruktioner gav tillverkaren, och har de följts?

        Sgnss är för övrigt ett littera (Flakvagn med boggier, utrustad med containerfästen, en lastyta med längd av 60 fot eller mindre och som kan lasta 60 ton eller mer, som får gå i 120 km/h lastad) och inte en särskild vagnstyp. Sgnss-vagnar har tillverkats av snart sagt varenda vagntillverkare inom europa och fler därtill. Det är en av de absolut vanligaste vagnstyperna bland europeiska godsvagnar idag. Att oroa sig för alla Sgnss, oavsett tillverkare och delserier, är som att oroa sig för att din Opel skall brinna upp, eftersom grannens Toyota gjorde det -de är ju båda plåtlådor på gummihjul.

  5. Man kan ju inte jämföra T43 med rent fusksvetsade fogar! Att T43 blev som den blev var ju politikernas fel som till varje pris skulle ha SJ att använda så mycket svensk (ASEA) tillverkade delar som möjligt i stället för att köpa från USA….. Att sen inte ASEA då inte hade kompetensen att tillverka de traktionsmotorer som krävdes var en annan sak!
    Jag hävdar fortfarande att om uppgifterna stämmer och rumänerna har misslyckats med så elementära saker som att svetsa ihop grova plåtar säger det en hel del om deras verkstadsindustri och arbetsmoral!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s