590 381 tack för 2016!

DSC_1322Varje nyårsafton brukar WordPress publicera en sammanfattning av de bloggar som finns registrerade hos dem. Men inte i år. Varför vet jag inte. Själv kan jag naturligtvis se staplarna, diagrammen och all den andra statistiken när jag loggar in på bloggen. Därför tänkte jag dela med mej lite av siffrorna som rör ”I huvudet på en lokförare”. De olika inläggen besöktes 590381 gånger under 2016. Det gör ett genomsnitt på 1617 visningar per dag. Det är nytt rekord för bloggen, som nu går in på sitt sjunde år. Jag har skrivit det tidigare, men skriver det gärna igen: jag blir oerhört glad och stolt att så många vill ta del av mina tankar och åsikter. Uppskattningen gör det lättare att fortsätta skriva. Ibland känns det kämpigt och motigt. Tiden räcker inte till. Nyhetsuppslag spricker. Tänkbara intervjuobjekt avböjer medverkan. Inget roligt, tråkigt, sorgligt, fantastiskt, olyckligt, ovanligt eller på annat sätt uppseendeväckande händer i samband med det dagliga slitet som lokförare. Idéerna tryter. Då känns det skönt att veta att ni ändå finns där ute i cyberspace, troget väntande.

Ibland undrar jag när utvecklingen ska stanna av. Rent logiskt kan bloggen inte fortsätta att öka år efter år. Rimligtvis måste det finnas en gräns. Antalet järnvägsintresserade i det här landet är begränsat. Å andra sidan blev jag för några år sedan överlycklig varje gång när jag nådde över 200 visningar per dag. Nuförtiden ser som sagt statistiken helt annorlunda ut. Av de drygt 580000 besöken hittade 54435 till bloggen via olika sökmotorer, 52585 via länkar i Facebook och 16557 via Postvagnen. 21666 gånger satt läsarna i Norge. Andra läsare fanns i exempelvis Guatemala, Libanon och Madagaskar. 913 kommentarer till de olika inläggen blev skrivna under 2016. Den bästa månaden rent besöksmässigt blev december med drygt 75000 träffar.

December blev också månaden när jag publicerade årets näst mest lästa inlägg. Det hade rubriken ”Hjälploken höll över 80”. Jag kan helt ärligt säga att det blev det svåraste inlägget jag någonsin skrivit i den här bloggen. Jag fick kännedom om de häpnadsväckande omständigheterna flera veckor innan jag skrev inlägget. Jag kände genast ett obehag. Det var uppgifter som jag kanske helst hade sluppit ta del av. Nu satt jag med en glödande het sten i knäet som jag inte visste vart jag skulle göra av. Skulle jag gå ut med nyheten? För en gång skull tvekade jag. Av hänsyn till en kollega. Jag bestämde mej för att inte skriva. Men sedan hamnade saken i ett annat läge, när utdrag ur hjälplokets registreringsutrustning gick att begära ut från Statens Haverikommission. Uppgifterna blev offentliga. Jag rådfrågade några kollegor hur jag skulle göra. Jag fick ett svar som avgjorde saken: ”Det lär bli ett jäkla liv, kring dej, vår kollega och hela ärendet, men antingen kommer stormen nu eller så kommer den om några månader när utredningen är klar”.

Och väsen blev det. Inget inlägg som jag tidigare skrivit har blivit så omdebatterat. Men den uppståndelsen var jag helt inställd på. I efterdyningarna av inlägget, som lästes nästan 8000 gånger, fick jag också ta del av Rush Rails interna utredning. Jag blev förvånad när mejlet damp ned, med tanke på avsändaren. Uppgifterna var tydligen spridda i en stor krets människor. Det jag läste var ännu mer chockerande än själva hastighetsuppgifterna. Det handlade om saker som enligt vissa bedömare hade kunnat kosta Rush Rail deras trafiktillstånd. Jag förberedde ett nytt inlägg, men Rush Rail gick i konkurs innan jag hann få texten bekräftad. I och med konkursen rök ändå Rush Rails trafiktillstånd och hela skandalen rann ut i sanden. Jag kan inte tänka mej annat än att uppgifterna kommer att offentliggöras i samband med Haverikommissionens slutrapport, så ni som är nyfikna får ge er till tåls.

Advertisements

5 thoughts on “590 381 tack för 2016!

  1. Hejsan!
    Tack för ännu ett år med din förstklassiga blogg och jag hoppas det blir många fler.
    Jag har också undrat varför det inte kommit någon årsrapport från WordPress den här gången, men då vet jag i alla fall att jag inte är ensam om att inte få någon.

    God fortsättning.
    /Martin

  2. Ja även om jag till största delen lämnat järnvägsvärlden så läser jag bloggen med stort intresse. Ja järnvägsintresset är fortfarande stort men nu inskränker sig yrkesvärlden till att man någon gång då och då gör besök på Trafikverkets omriktar och omformarstationer.

    • Låter väl aningen onyanserat! Förklara gärna mera.
      Självklart inte helt lätt att vara chef och sparka neråt och fjäska uppåt.
      Men ge gärna ett exempel från verkligheten.

      • Hej, den Bengt som skriver Inlägg kl 10.38, är inte Bengt Mårtensson i Borlänge utan en annan Bengt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s