Frågande Lokföraren

*** Local Caption *** Jenny Norsten. FrŒga lokfšrarenFoto: Stefan NilssonVarje gång jag åker pass med SJ så börjar jag resan med att titta i tidningen Kupé. Favoritavdelningen är förstås Fråga Lokföraren. Inte bara för att det är en vän och kollega som svarar på läsarnas frågor, utan också eftersom jag många gånger lärt mej nya saker eller fått ett gott skratt. Jenny Norstens svar är alltid välskrivna och lättbegripliga. Döm därför av min förvåning när jag häromdagen slog upp det senaste numret av Kupé. Jag tänkte att nu måste det ha slagit runt i skallen på min gamle TGOJ-kompis. Är det julglöggen som ställt till det? Svaren såg ut att vara skrivna av en femåring. En läsare undrade till exempel varför man inte kan ha alla säten på samma håll i vagnarna och sedan vända tåget när det ska köra i andra riktningen. I svaret förklaras en helt vanlig rundgång med loket med uttryck som ”räls på snedden” och ”omledning”. Räls på snedden? Omledning? Vad babblar hon om? Jag förstår att man inte alltid kan använda facktermer och måste skriva så att folk begriper. Men detta svar kan inte ha gjort någon människa klokare. Oavsett om man jobbar vid järnvägen eller inte. En fråga om helsvetsade spår fick också ett mycket konstigt svar.

Jag kunde inte låta bli att kontakta Fråga Lokföraren för att få veta vad som hänt. Mina misstankar besannades. Jenny var lika frågande till svaren som jag själv. Någon hade skrivit om hennes svar på eget bevåg. Kanske för att de skulle få plats, kanske för att de skulle låta bättre. Men utan att dubbelkolla så att det blev riktigt. Till exempel påstår tidningen att det bara finns nio triangelspår i hela Sverige. Jag är säker på att det finns betydligt fler än så. Det vet Jenny Norsten också. Fråga Lokföraren är mycket ledsen över det som hänt och skäms nog lite inför sina lokförarkollegor. Vi som känner Jenny vet att hon är ytterst kompetent, men alla andra kan ju få en helt felaktig bild. Därför kommer här åter två av frågorna som ställdes i Kupé – och svaren som försvann.

Hej lokföraren, jag sitter just nu på tåg 348 (mellan Kalmar – Göteborg) och undrar varför hälften av sätena är vända bakåt. Kan man inte ha alla säten åt samma håll och vända vagnen rätt, precis som man gör med loket? Tacksam för svar!  Hälsningar Rasmus 

Hejsan Rasmus!
Tack för ditt mejl och din fundering. Jag har fått denna fråga tidigare och när jag sökte svar på detta så fick jag veta att det finns vagnar utomlands där man kan snurra stolarna innan avgång med tåget. De tågen har en konstruktion med vändskivor där personalen snurrar på sätena. Om vi skulle införa det på våra tåg skulle vi behöva bygga om allihop och det skulle också krävas en hel underhåll för att allt ska fungera bra.

Att flytta ett lok från den främre änden till den bakre är relativt enkelt. Man hänger bara av loket, och gör en så kallad rundgång då man flyttar loket från ena änden på tåget till den andra.  Att byta plats på, eller vända ett helt tåg är desto svårare och det finns vissa platser i Sverige där man kan göra en sådan rockad på. Då blir det en så kallad ”triangelvändning”. Katrineholm är ett sådant ställe där man kan göra en sådan vändning. Jag har själv gjort det med X2000 en gång då tågskyddssystemet (ATC) gick sönder i den hytten som jag körde i.

I SJs vagnar är hälften av stolarna i den ena riktningen och hälften i den andra och det tror jag är en bra kompromiss. Själv tillhör jag dem som tycker om att åka baklänges. Känner du att du fått ett säte i fel riktning så kan du alltid fråga personalen om det går att byta, det brukar inte vara några problem. Med vänliga hälsningar Jenny

Hej! Alla material expanderar i värme och krymper i kyla, hur löser man det på helsvetsade rälsar? Vart tar rörelsen vägen? Ulf Myrman

Hejsan Ulf! Tack för din intressanta fråga, kan tänka mig att det säkert är fler som funderat på detta. Jag skickade vidare frågan till en kollega som också heter Ulf. Han kör godståg idag men arbetade med detta tidigare, och han förklarar det med att när spåren helsvetsats så har de även neutraliserats till i snitt +22 grader. Neutraliseringstempen på valda +22 grader gör att spåret håller sig helt stilla vare sig det är +55 eller -35.

Hur får man då fram att man ska ha just den temperaturen? Det enklaste svaret är att spårets neutraltempratur beräknas fram efter tabeller med värmekoefficient för rälsstål, och medeltemperatur i räls på 22 grader C. Om spår byggs på vintern i minusgrader så blir det för stor rälsmängd när värmen stiger på våren. Därför måste spåret göras neutralt innan det blir för hög temp, och solkurvor uppstår. Om alla spår byggdes vid en temp på 22 grader C så vore det inga problem. MEN nu består vårt land av 4 årstider. Genom teknik så gör man neutralisering av alla nya spår så medeltempen blir 22 grader. Hela spåret med sliprar, befästningar mellan sliper och räls och en makadambädd gör att spåret ligger helt still sommar som vinter. Hoppas du blir nöjd med detta svar. Med vänliga hälsningar Jenny

Annonser

8 thoughts on “Frågande Lokföraren

  1. Angående vändning av fåtöljer. Några år på sextiotalet jobbade jag på Malmö Vagnstation, med olika arbetsuppgifter. En av många uppgifter var att vända fåtöljer i den då ganska nya 1:a-klassvagnen Ao2. Antal tillverkade vagnar 65 st åren 1963-1968. Som jag minns var ändfåtöljerna fasta, medan mellanliggande gick att vända. Det satt ett litet blankt handtag”spärr” mot korridoren, som man lättade på och kunde sedan svänga runt fåtöljerna.

  2. Man får känslan av att det är en inkompetent besserwisser som varit i farten.

    Hoppas att de ger henne rejäl upprättelse.

  3. Tjenare Jonas, toppenbra att du hörde av dig till Jenny, och att du kunde få dom korrekta svaren. Mitt svar om själva neutraliseringen var inte lätt att redigera ner till minimal text, men det som nu står är iaf långt mycket verkligare än det som ”tryckfelsnisse” skrev..
    Hoppas du har det bra i vinterkylan. -20 är det som gäller i Hallsberg och Värmland..

    Uffe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s