Växelloket Svante var en häst

11990411_10207604438258375_6164939826654547491_nVislanda Hembygdsförening ger ut en ny bok. Den handlar om järnvägens första 150 år och hur den påverkat utvecklingen i det lilla småländska samhället. Berättelsen sker inte bara med text, utan framförallt med bilder. Massor av bilder. Från suddiga svartvita fotografier från 1800-talet fram till knivskarpa, nytagna bilder som föreställer färgglada Krösatåg som stannar vid den nyöppnade stationen. Boken riktar sej till den breda allmänheten, men även för oss järnvägsintresserade är den en riktig guldgruva. Kanske beror det på att en av bokens författare själv är lokförare? Boken avhandlar naturligtvis alla de stora händelser som inträffat i Vislanda. Som olyckan 1980, när resandetåg 29 spårade ur i en växel och loket – Rc4 1140 – och en vagn välte. Som genom ett mirakel klarade sej samtliga inblandade utan allvarligare skador. Olyckan berodde på att lokföraren missade en signal. Detta påskyndade utbyggnaden av ATC på Södra stambanan. Ett annat gediget kapitel i boken handlar om stormen Gudrun. Vislanda var den plats som drabbades kanske hårdast av alla. Trots det dröjde det bara några veckor efter stormen innan järnvägstransporterna med timmer och massaved kunde komma igång från Vislanda.

SJs skrotningsplats och A-betongs sliperstillverkning är två andra självklara inslag i boken. Visste ni att den sliper som tillverkats i flest exemplar kallas A9 och gjordes i 2319974 exemplar mellan åren 1991 och 2002? Eller att en liten del av 1067-spåret från Vislanda till Karlshamn försågs med betongslipers? Denna korta sträcka är troligtvis den enda i landet där det förekommit annat än träslipers på 1067-nätet. På skroten, ett stenkast från A-betong, eldades vagnar och lok långt in på 70-talet. Det var mest praktiskt så. Trä och plast och allt som kunde brinna gjorde det. Sedan var det bara att plocka fram skärbrännaren och skära ned metallen. Någon tanke på eventuella miljöskador fanns inte. D-lok 597 var ett av alla de lok som skrotades i Vislanda. Det skedde 1988. Men redan 34 år tidigare hade loket varit på besök. Då var omständigheterna något mer högtidliga. Loket drog det tåg som konung Gustav VI Adolf färdades i under sin Eriksgata och som ankom Vislanda en morgon i maj 1954. I ”Vislanda – Järnvägen” berättas också om växelloket Svante, som var en häst (!) och om Sveriges största privatägda sågverk, Vida. Företaget äger ett eget lok och har tagit sitt namn från just VIslanDA.

Idén till boken föddes i samband med en fotoutställnng 2013, när Krösatågen skulle börja gå och den nya stationen invigdes i Vislanda. Intresset för utställningen blev mycket större än vad hembygdsföreningen hade räknat med. Man beslutade därför att göra något mer av materialet. Författarna har jobbat i ungefär ett år med boken. Den utkom för en vecka sedan och är drygt 180 sidor tjock. Den har tryckts i 1300 exemplar. Boken säljs av Vislanda Hembygdsförening (250 kronor) och av Stenvalls i Malmö (320 kronor). Jag kan varmt rekommendera denna bok. Kanske blir det en bra julklapp?

http://www.stenvalls.com/shop/
http://www.vislandahembygdsforening.se/

11896167_10207604449778663_7599199838941970147_n

Annonser

2 thoughts on “Växelloket Svante var en häst

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s