Klintberg var aldrig i Vännäs

1920313_10203282658976594_379571688_nNu är det snart ett år sedan som jag senast besökte Vännäs. Det är en liten ort i Västerbotten, några mil utanför Umeå. Vore jag inte lokförare så hade jag förmodligen inte haft den blekaste aning om att järnvägsknuten Vännäs ens existerade. Men nu är jag ju det, lokförare. Jag har väldigt många minnen av upplevelser i Vännäs och trakterna däromkring. För mej som blekingebo är det exotiskt att komma så långt norrut. Sommarnätterna är magnifika, nästan omöjliga att beskriva i ord. Det handlar om ett ljus och ett lugn som man inte får möjligheten att uppleva längre söderut. Vintrarna är också speciella. Solen lyser visserligen, men bara med sin frånvaro. Å andra sidan sprider snön ljus över landskapet på ett väldigt fint sätt. Hemma är det bara grått, blåsigt och blött på vintern. Förutom själva naturupplevelsen har jag alltid haft trevligt i Vännäs. På hotellet, där vi lärde känna ägaren under TGOJ-tiden. På Marias Pub bredvid stationshuset, där den bästa maten serverades i den charmigaste lokalen. Restaurangen var full av gamla bilder, skyltar och grejer från den järnvägstid som svunnit. Det var en hel del intriger som utspelade sej i Vännäs. Både hotellägaren och Maria på puben var inblandade, om jag minns rätt. Men det visste jag ingenting om. Inte då, det fick jag veta långt senare.

Jag kom att tänka på Vännäs häromdagen när en god vän, som inte jobbar på järnvägen, berättade en rolig historia. Poängen var att en utlänning var på besök i Stockholm, och när han bad om en biljett till Venice (Venedig) så fick han en till Vännäs och satte sej på helt fel tåg och åkte åt helt fel håll. Jag påpekade för min gode vän att detta faktiskt hade hänt i verkligheten. Det trodde han inte på. Och inte nog med det. För en månad sedan, när jag åkte pass med ett Öresundståg, så kunde jag inte låta bli att höra vad två unga tjejer diskuterade. Det var inte så att jag tjuvlyssnade, men sitter man inklämd som ett frimärke på ett kuvert, så är det omöjligt att inte höra vad folk pratar om. Samtalet gällde så kallade Klintbergare. ”Som typ den där storyn om han som typ skulle till Venedig men hamnade i Vännäs. Det finns ju tydligen människor som typ tror att det har hänt”, sa den ena tjejen. Jag var på vippen att kasta mej in i diskussionen, men i sista stund la jag band på mej själv. Typ.

10464099_10202938087328070_8737340802408399315_nSaken är den att denna Klintbergare inte alls är en Klintbergare. Händelsen utspelade sej i december 1993. Ett koreanskt par var på smekmånad i Stockholm och hade tänkt åka vidare till Venedig. De promenerade in på centralstationen och bad att få köpa två biljetter till Venedig. Det var då den komiska förväxlingen skedde. När Houng Won Paik och hans fru Young Chin klev av tåget i Västerbotten frågade de efter gondolerna. Det var då det lilla missförståndet uppdagades. Paret var till och med intervjuade i Västerbottens-Kuriren som skrev en lång artikel med bild och allt. Paret var inte sura. De hade heller aldrig sett så mycket snö och njöt av resan. SJ bjöd på returbiljetterna, men på grund av omvägen via Vännäs fick paret hoppa över Venedig och åka direkt till Nice. Numera kallar sej Vännäs för ”Norrlands Venedig”. De båda orterna har dessutom ett vänortssamarbete.

Advertisements

7 thoughts on “Klintberg var aldrig i Vännäs

  1. Historien är belagd långt tidigare än 1993 och uppenbarligen har det hänt flera gånger. Sommaren 1975 höll jag på med ”marknadskartläggning” av tågen i övre Norrland för AB Trafikrestaurangers räkning. Det var ett trevligt jobb, som innebar att jag åkte runt lite som jag själv tyckte och pratade med resenärer och personal.

    Redan då fick jag ofta höra den här historien från personal både på tågen och stationerna och det konstiga var att det alltid var en kollega som råkat ut för den. Om det verkligen hände före 1993 vet jag inte men det var så många olika berättelser om hur det gått till att en del av dem torde ha varit självupplevda. Om inte av den som berättade för mig så av den som berättat för denne.

    Den där sommaren 1975 skulle jag övernatta i Vännäs. Jag hade bokat på Grand Hotell och fick veta att jag skulle få sviten. Sviten på Grand Hotell, jag tackar jag. Jag har sett bild på hur motsvarande ser ut på hotellnamnen i Stockholm.

    När jag kom till hotellet så var det stängt. Jag ringde på nattklockan, jag knackade på fönster och dörrar men ingen reaktion. Jag gick tillbaka till stationen, som på den tiden var bemannad dygnet runt, och tågklareraren ringde någon som han kände och som han visste var släkt med hotellägaren. Att klockan var vid midnatt spelade tydligen ingen roll här uppe.

    Jodå, han fick på det sättet telefonnumret till hotellägaren och ringde och väckte denne. Han kom snabbt till hotellet och släppte in mig. På morgonen efter fick jag veta att det fanns personal på hotellet men de hade inte hört vare sig mina knackningar eller ringningar.

    Sviten då? Jodå, det var ett vanligt halvruffigt hotellrum men det fanns tre sängar i den. Rangliga träsängar alla tre.

    Vännäs är värt ett besök. Om inte annat har de ett mycket trevligt motormuseum. http://www.vannasmotormuseum.se/

  2. Tack Staffan för ännu en väldigt initierad och trevlig kommentar! Måste ha varit samma hotell vi bodde på, kan bara finnas ett i Vännäs. Nu heter det Vännäs Hotell, tror jag.

    • Det är inte samma byggnad. Om jag minns rätt så var det en vit träbyggnad. Dagens Hotell Vännäs verkar vara byggt efter 1975. Men det verkar ligga på samma plats som gamla Grand Hotell.

      • Grand Hotell i Vännäs är rivet sedan många år – jag har för mig att det bara är en parkeringsplats på tomten. Hotell Vännäs har också funnits i många år och de har funnits samtidigt. Någon gång på 60-/70-tal så har jag för mig att DN skrev en artikel om Grand Hotell i Vännäs på temat ”Världens minsta Grand Hotell? – 9 rum…”. Jag har – också för många år sedan – övernattat där i ett enormt om än enkelt utrustat rum – måhända samma som Staffan bodde i?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s