110 vagnar byggs om för 15 miljoner

Green Cargo kommer inte att avveckla den forna TGOJ-verkstaden i Eskilstuna. Tvärtom faktiskt. Enligt ett styrelsebeslut nyligen kommer företaget att behålla verkstaden i egen regi. Som ett led i denna satsning avsätter Green Cargo nu drygt 15 miljoner kronor för att bygga om 110 äldre godsvagnar till modernare containervagnar, så kallade Blåmyror, eller Lgns 081 som är den formella beteckningen. Green Cargo ser en god tillväxt inom den intermodala trafiken, framför allt inom sjöcontainersegmentet. Under 2012 transporterade företaget motsvarande 100 000 tjugofotscontainers, under 2014 var siffran uppe i 160 000. ”Eftersom vi nyttjar vår egen vagnpark och bygger om uppställda Hbins-vagnar blir det här en väldigt kostnadseffektiv lösning. Vi kommer succesivt att byta ut äldre Lg-vagnar och ersätta dem med Blåmyrorna. Det ger oss säkrare och mer kundanpassade intermodala vagnar samtidigt som vi minskar våra underhållskostnader”, säger Green Cargos vagnchef Susanne Lidroth till företagets intranät.

Personalen vid verkstaden i Eskílstuna har redan byggt om 90 vagnar. Nu tillkommer alltså ytterligare 110. Varje vagn tar hundra timmar att bygga om. Blåmyrorna får en axellast på 22,5 ton och en lastkapacitet på 40 fot. Vagnarna förses också med nya åkhandtag och fotsteg, vílket avsevärt underlättar rangeringsarbetet för personalen. Lgns 081 blir cirka 25 procent billigare i underhåll jämfört med de äldre containervagnarna. Smeknamnet anspelar på vagnens korta längd, stora styrka och blåa färg. ”Att vi behåller verkstaden i Eskilstuna är naturligtvis ett oerhört glädjande besked. Det är dessutom ett klokt beslut eftersom vi nu säkrar att vi har den interna kompetensen för våra egna fordon och kan på ett bättre sätt stötta vår fordonsflottas tillgänglighet”, säger Stefan Gustafsson, chef för verkstaden i Eskilstuna.

Lgns_081

Annonser

6 thoughts on “110 vagnar byggs om för 15 miljoner

  1. I Örbyhus står ett gäng liknande vagnar och rostar bort. Vet du om GC glömt bort dom eller väntar man på bättre tider?

    • Glömt vet jag inte, man vet nog bara inte vad man ska göra av dem. Står uppställda vagnar lite överallt. I Falkenberg till exempel står massor av nedklottrade och sönderslagna gamla bilvagnar.

      • Sedan skall man inte glömma att alla gamla rostiga vrak inte per automatik ägs av Green Cargo! Många av dem är dessutom inte ens vrak, bara rostiga.

        Falkenbergsvagnarna ägs väl av fortfarande av Skandiatransport, t ex?

        Efter att Peterson Rail hastigt och lustigt gick i konkurs stod det PRAB-märkta vagnar litet här och var med bitvis oklara ägarförhållanden. Några rödkortade Lis-vagnar från PRAB stod lastade i flera år innan det juridiska äntligen var utrett och vagnarna kunde skrotas på plats.

        VTG, Wascosa, AAE, NetRail m fl leasingföretag brukar också långtidsparkera sina vagnar litet varstans i väntan på kunduppdrag eller på verkstadskapacitet för någon underhållsinsats.

  2. I och med att de har en kortare hjulbas får de förmodligen litet bättre gångegenskaper än de Lgns som används idag. De är också gamla täckta vagnar (Gbs m fl) där överbyggnaden har skurits bort och containerfästen svetsats på. Gamla vagnar, ett löpverk som från början inte varit konstruerat för STAX D och väldigt stel gång har gett mycket problem genom åren.

    De Lgjns som rullar runt i GC:s flotta idag har olika varianter av långslagig stötinrättning för att skydda godset från framförallt skador och stötar i samband med rangering. I och med att det går allt mindre vagnslasttrafik idag och det blir mindre och mindre rangering av vagnar, så har behovet av högeffektstötdämpningen mer och mer bortfallit. Idag är det mest någon meter onyttig längd och 1½ ton extra dödvikt.

    Frågan är vad som skall ske med de övriga fyradörrars-Hbins som GC har stående här och var? Många av dem lär fortfarande bara ha hjulsatser för STAX C och därmed är de väl ungefär lika användbara som härsket smör. Många godskunder vill inte heller ha fyradörrarsvagnarna, eftersom de tar längre tid att lossa och lasta än de Hbisar där du öppnar halva vagnssidan åt gången.

    Det skall bli intressant att se hur de nya myrorna fungerar i trafik. De ursprungliga ur-myrorna byggdes av TGOJ till ett containerpendelprojekt som tyvärr aldrig fick luft under vingarna. De vagnarna hade en del problem och fick smeknamnet Pissmyror… Jag har för mig att åtminstone några av dom nu är sålda eller långtidsuthyrda och har dykt upp i Julapendeln och något CFL-tåg.

    De här ombyggnaderna säger även en del intressant om ekonomin i svensk järnväg idag. Man räknar alltså med en kostnad på omkring 145 KKr per ombyggd vagn med 40′ lastlängd och omkring 30 ton max nyttolast. En vanlig Sgns (fyraxlig) med 60′ lastlängd och en max nyttolast på åtminstone omkring 65 ton kan du få för omkring 800 KKr från t ex Astra eller Poprad om du bara lägger en litet större beställning. Vill du gå in på begagnat-marknaden kan du få dom ännu billigare. Om GC skrotar tre-fyra av sina långtidsavställda och svåranvända vagnar har man med andra ord finansierat ombyggnaden av en blåmyra utan att behöva gå till banken, något som säkert kan vara trevligt i dessa dagar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s