Nästa gång kan lokföraren vara död

1511107_10206132134491701_8605838519198264344_nStor dramatik utspelade sej i lördags på Blekinge Kustbana. En lokförare svimmande mitt under ett arbetspass på ett Öresundståg. Tidningar, radio och TV fylldes av artiklar och inslag. Det blev en massiv uppmärksamhet. Ändå kändes det lite svårt att få grepp om vad som egentligen hände ombord på det där Öresundståget. Så blir det för övrigt ofta när media rapporterar om tåg. Och kanske är det inte så konstigt. Järnvägens terminologi och stundtals obegripliga regelverk kan få den mest luttrade murvel att tappa sugen. Otydligheter i rapporteringen och brist på korrekt information leder ofrånkomligt till spekulationer. Sådana har det varit gott om i diverse forum de senaste dagarna. Själv har jag inte ägnat händelsen på BKB något större intresse. Men så damp det ned några mejl med tänkvärda frågeställningar. Dessutom hörde en källa inom Transdev av sej med information om det inträffade, så nu kan den här bloggen berätta exakt vad som hände.

Öresundståget lämnar Bräkne Hoby och är på väg mot Ronneby. Tågvärden befinner sej i hytten. Hon byter några ord med lokföraren. Tåget håller 110 kilometer i timmen. Vid Kallinges gamla station försvinner föraren plötsligt bort till drömmarnas land. Tågvärden tar tag i honom för att han inte ska ramla ur stolen och inser att föraren är medvetslös. Den kvinnliga tågvärden agerar då mycket rådigt. Hon nödbromsar tåget med körhandtaget, och innan tåget ens hunnit stanna (!) har hon också hunnit med att göra ett utrop i tåget där hon frågar om det finns någon läkare med ombord. Det gör det. Läkaren infinner sej snabbt och tar hand om lokföraren, som kvicknar till. Tågvärden ringer både tågklareraren och SOS och förklarar vad som hänt.

Efter drygt en timme är en ny förare på plats och kan köra tåget vidare till Ronneby. Därifrån transporterades resenärerna med buss till Karlskrona. Öresundståget blev alltså aldrig stående i Bräkne Hoby som det rapporterats om i annan media. Tåget bromsades inte heller automatiskt. Det är också en felaktig uppgift att tåget kopplades samman med ett annat Öresundståg på linjen. Detta skedde i Ronneby. Tanken från början var att kopplingen skulle ske på linjen för att få bort tågen, men eftersom föraren var tagen ur tjänst fanns det ingen behörig person som kunde begära hjälpfordon. Där gick gränsen för vad som är möjligt, även för den här synnerligen kompetente tågvärden.

Det som hände på Blekinge Kustbana sätter fokus på frågan om det ska vara tillåtet eller ej för lokförare att tjänstgöra ensamma ombord. Huvudskyddsombudet på Transdev har drivit ärendet i flera år och visat på alla de faror och brister som finns. För ett halvår sedan beslutade Arbetsmiljöverket om ett förbud. Men detta förbud kanske aldrig träder i kraft, eftersom Transdev nu anser att man lever upp till de krav som verket ställde i samband med beslutet om det kommande förbudet. Det handlade bland annat om utbildning, handlingsplaner och förbättrade möjligheter för föraren att övervaka brandlarm och utföra den så kallade efterkontrollen. Så sent som i fredags var Arbetsmiljöverket på plats hos Transdev för att träffa ledning och skyddsombud. Troligen var detta en sista inspektion innan verket fattar ett definitivt beslut i den segdragna tvisten.

Lek med tanken att det inte funnits någon tågvärd ombord på Öresundståget i lördags. Hur hade ett tänkbart scenario kunnat se ut? Föraren faller ihop i sin stol. Kanske tappar han foten från säkerhetsgreppet och tåget stannar. Kanske gör han det inte. Det är inte alldeles självklart att detta sker direkt. Hur lång tid tar det innan någon av passagerarna anar oråd? Hur lång tid tar det innan de brutit sej in i förarhytten? Hur efterlyser en resenär snabbt sjukvårdskunnig personal när han eller hon inte vet hur internkommunikationen fungerar? Hur lång tid tar det att få fram en ambulans? Tåget kanske står mitt i skogen, flera kilometer från närmaste väg. Som ni ser finns det massor av frågor. Men var finns svaren? Tänk er en lokförare som får hjärtinfarkt. Han är garanterat död långt innan hjälpen når fram.

Dessutom infinner sej en rad trafiktekniska funderingar. Men de kanske är mindre väsentliga i sammanhanget. Hursomhelst kastar händelsen på Blekinge Kustbana tändvätska på en redan blossande eld. Tågvärdarna behövs – på alla tåg. Det är inget snack om den saken.

Annonser

20 thoughts on “Nästa gång kan lokföraren vara död

  1. Frågan är hur lång tid det skulle ta innan resenärerna förstår att lokföraren har svimmat. Deras första åtgärd blir antagligen att sms:a Aftonbladet och klaga på den obefintliga informationen. När situationen senare klarnar ska dom ta fram sin medhavda kofot och bryta upp hyttdörren för att hitta den vid den tidpunkten döda föraren.

  2. Lek med tanken att det skett med en landsvägsbuss. Där hade inte ens en bussvärd hjälpt, bussen hade varit i diket, kanske tillsammans med någon mötande buss, långt innan en medföljande bussvärd hade hunnit agera. Så det känns mycket säkrare att ha en ensam lokförare än en buss med bussvärd (vilket knappt ens finns).

    • Vad som händer på bussar, i taxi eIIer fIodbåtar har inte att göra med vad som händer på järnvägen. HåII dig tiII ämet.

  3. Ingen information om arbetspasset? Lång dag innan? Kort nattvila? Intressant att veta nu när 13timmarsturer är så populära…..

    • Att något fack har gått med på detta är obegripligt. Är vi arbetstagare på järnvägen så svaga idag?

      • Om majoriteten av lokf.vore medl.i SLFF,skulle det se lite bättre ut.

      • Visserligen inte gynnande att vara uppdelade i flera olika fackförbund, men större problem är att så få engagerar sig och inte ens inser värdet av något fackmedlemskap alls.

      • Just det! den fackliga splittrigen är ett fattigdomsbevis,därför bildades SLFF för att ena lokf.kåren igen då stöd saknas inom LO och TCO,det gamla Lokmannaförb.bildades år 1908,och redan då fick man t.ex.fria resor,fri medicin.fri läkarvård,sjuklönedagar,60 års pesion, bra lön m.m.Vad finns kvar efter drygt 100 år?

  4. Jag tycker man ska byta till den typen av säkerhetsgrepp som finns på traxxloken. Som man ska kvittera med jämna mellanrum. Fast det är klart. Då kanske passagerarna i tyst kupé klagar på SIFA SIFA 🙂

    • Går det inte att byta ut mot en väldigt jobbig ljussignal istället? Som börjar som ett snällt blinkande och stegrar? Har ingen aning om det är tillåtet men det är en ide. Då störs ju inte resenärerna såvida man inte kör med öppen dörr!

  5. ATC’n (tågets färddator) slår till stopp innan, om tågets hastighet är för hög mot kommande hastighetsnedsänkning eller mot ev. en signal som visar stopp!
    DETTA sker även om lokföraren fortfarande har foten på säkerhetsgreppet (förarövervakningen).
    Sverige har ett av världens säkraste tågsystem!
    Men som sagt: Bra agerat av tågbefälhavaren dock!

  6. Nu skedde ju mycket av det som skedde för att tågvärden satt hos lokföraren. Om tåg värden varit ute i andra änden av tåget och kontrollerat biljetter eller suttit i sin kupé (eller vad man kallar det) tror jag händelseförloppet valt helt annat. delvis liknande dina frågor om ingen tågvärd funnits. Två lokförare är ju annars lösningen.

    • Tågvärden satt inte inne hos föraren men råkade av en slump befinna sig där i ett tjänsteärende.

      Förarhytten på en X31 har ingen extra sittplats. Instruktörer svär över hur besvärlig och klumpig den inlåsta hopfällbara stolen är att få fram när de har elever.

      Att böka med den är inget ombordpersonalen gärna gör när de inte ens får vistas i förarhytt annat än kortvarigt och för tjänsteärenden, ex vis säkerhetssamtal och utrop.

    • Visst var det en lycklig slump att tågvärden råkade vara där framme…

      Men om vi istället tänker oss scenariot att föraren var ensam där framme, kanske hade avsaknaden av respons från föraren fått ombordaren att ana oråd, eller kanske skulle ingen reagerat förrän tåget bromsade på egen hand och ingen info följde i högtalarna…

      Oavsett vilket, så hade det funnit någon ombord med nyckel in till förarhytten (jag förutsätter att ombordpersonalen har det?). Med ensambemanning står tåget plötsligt still, med massa ovetande passagerare som inte kan göra något förrän de gjort inbrott…

  7. Jag vet inget om varken lokförares situation eller ämnet som berörs, men reflekterar över kommentaren att media har gett en felaktig bild. Det ger media nästan alltid, det har inte med järnvägens terminologi att göra. Men naturligtvis skulle jag vilja att det finns fler än en som kan stoppa tåget om det behövs…

  8. Självklart är det en ren livsfara att låta ett avgående tåg åka utan tågvärd eller annan behörig personal ombord. Jag vettefan om jag hade jobbat som lokförare hade vågat avgå utan någon annan personal på tåget. För stor osäkerhet kring olika omständigheter. Samt att resenärerna inte kan garanteras säkerhet. Så det är riktigt lågt av fd Veolia att köra utan åkande ombordpersonal.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s