Den vilda jakten på skorna

10342461_10205616931851957_5124728503622332539_nAllting började i september. Skorna började bli slitna, tyckte jag. Sulan hade spruckit. När det regnade blev jag blöt om fötterna. Det var dags att beställa nya jobbarskor. Detta borde ju vara en ren rutinsak. Kan man tycka. Eftersom jag har haft en del problem med fötterna, så har Green Cargo tidigare fått göra en extrabeställning för att jag ska kunna få skor som passar. På TGOJ hade vi en modell som var bra. Modellen hette Arbesko 350. Denna sko finns inte med i min nuvarande arbetsgivares standardsortiment. Allas vår vän Moe i Jönköping, som har hand om Green Cargos uniformsbeställningar, har ändå kunnat fixa denna doja. Så jag gjorde som jag brukar. Jag skickade ett mejl till min arbetsledare och förklarade läget. Han svarade ”ok” och sände beställningen vidare till Moe. Sedan hände ingenting på en månad. Jag tänkte att skorna nog låg i Alvesta, där jag egentligen är placerad. Tyvärr har jag inte tjänstgjort i denna småländska metropol det senaste halvåret, men en dag skulle jag åka pass till Hallsberg från just Alvesta. Då tänkte jag passa på att hämta mina nya skor. Hur jag än letade så hittade jag ingen kartong som såg ut att passa. ”Hyveln” tipsade mej till och med om ett hemligt ställe där chefen brukar förvara en extranyckel till sitt rum. Jag smög in och kollade runt lite försiktigt. Men icke. Inga skor där heller.

Nu visade det sej att denna sko utgått ur Procurators sortiment. Jag hittade den i några andra butiker på nätet, och Moe lovade att försöka beställa den därifrån. Nu gick inte heller detta, visade det sej efter några veckor. I den ena butiken fanns inte rätt storlek, i den andra kunde man inte skicka skorna mot faktura och i den tredje krävde företaget att Green Cargo skulle betala efter tio dagar, vilket tydligen var omöjligt. Det måste vara 30 dagar. Så där stod jag nu, i slutet av oktober, med ett par minst sagt utnötta dojor. Till saken hör att jag under hela hösten tjänstgjort i Värö, där man promenerar över en mil om dagen längs diverse timmervagnar. Man synar, bromsar och sopar vagnar i ett evighetslångt omlopp. På grund av fotproblemen så använder jag dessutom sommarskorna året runt. När det blir kallt tar jag på ett par extra strumpor. Det fick jag göra i vintras när jag var utlånad till Ånge och Långsele. Då är det bara att hoppas på turen, att man slipper ut och promenera i meterhög snö, vilket händer oss lokförare ibland.

Enligt Procurator fanns en ny sko, Arbesko 381, som var snarlik 350. De föreslog att jag provade den istället. Jag var tveksam. Jag har hört detta tidigare när jag besällt skor. ”Det är samma doja, den har bara fått nytt namn”. Så jag har beställt och för sent insett misstaget och fått lägga en massa tid och ork på reklamationer. Nu fanns dock inget alternativ. Jag var tvungen att ha ett par nya tjänsteskor. Snabbt. Jag ringde själv upp ansvarig handläggare på Procurator. Jag tyckte att det var onödigt att konversationen skulle ta omvägen via Moe. Hon lovade att kontakta Arbesko direkt. Jag bad att få skorna skickade till hemadressen, men det var tydligen omöjligt. Procurator hade en lista på fasta Green Cargoadresser som de använder.

Ytterligare en månad förflöt. Skorna skulle skickas till Varberg. Min galna jakt på skor hade nu blivit känd hos kollegorna, som skrattade och skakade på huvudet varje gång ämnet kom på tal. Skorna skulle levereras till dörren till Green Cargos lokaler. Något bud dök dock aldrig upp. Varje dag tittade jag i brevlådan för att undersöka om Schenker eller DHL försökt nå mej. När jag var ledig ringde jag till kollegorna för att fråga om de sett skymten av ett paket som skulle kunna tänkas innehålla ett par skor. Men nej. Inget bud. Ingen kartong. Inga skor. Ska man skratta eller gråta? Jag gjorde varken eller. Istället svor jag en ramsa. Jag ringde åter upp kontaktpersonen på Procurator. ”Har du fortfarande inte fått dina skor?!? Du skojar!” Nej, tyvärr gjorde jag inte det. Efter diverse efterforskningar visade det sej att Arbesko skickat skorna, och dessutom redan fått betalt för dem. Den självklara frågan blev då till vilken adress skorna skickats och vem som kvitterat ut dem? Min kompis på Procurator lovade att återkomma i ärendet.

Det gjorde hon också. Efter lite detektivarbete så framkom en annan förklaring: nej, skorna hade nog inte gått iväg trots allt, av oförklarlig anledning. Det bara såg så ut i Arbeskos datasystem. Men nu skulle de skickas med ilbud och vara framme i Varberg dagen efter, lovade man. Naturligtvis kom det inga skor dagen efter heller. Det var en fredag, så jag tänkte att jag får vara snäll. De får till måndag på sej. Måndagen kom. Vid 21-tiden klev jag in i omklädningsrummet efter en lång dag med växling i Värö. Jag tittade i brevlådan. Och ser man på: en avi! Det fanns ett paket att hämta ut på Ica i Varberg. Detta var sista dagen på arbetsveckan, så egentligen skulle jag åka hem med ett Öresundståg vid 22.20. Det var bara att glömma, om jag skulle hinna hämta skorna. Men det gick ett annat tåg, en timme senare. Jag promenerade genom Varberg och fann aktuell Ica-butik. Jag lämnade in avin och tänkte att äntligen skulle denna bisarra story få ett slut. Istället blev den ännu värre, hur det nu är möjligt. Det var inga skor som Arbesko skickat. Utan ett sketet skohorn, paketerat i fyra kilo plast. Jag höll på att explodera av ilska. Och inte blev det bättre när jag efter typ en halvtimmes slit fick bort all plasten. Tillsammans med skohornet låg en följesedel. På den kunde jag läsa ”kompensation för utebliven leverans”.

Klockan 08.00 – exakt – ringde jag för hundrade gången till Procurators handläggare. Hon fick också ett raseriutbrott när jag berättade om skohornet. Jag antar att Green Cargo är en stor och viktig kund för Procurator. Detta var ingen bra reklam. Tvärtom, faktiskt. Kunde det bli värre? Ett skohorn? Vilket hån. Några timmar senare blev jag uppringd och fick veta att mina skor var restnoterade… Beräknad leverans: vecka 1. Nota bene: beräknad. Kanske skulle det dröja ännu längre. Jag sa ett sanningens ord. Det var uttryck som jag ska bespara er. Men ni förstår säkert. Ilskan blev nog lite felriktad. Det var inte Kerstin på Procurator jag var förbannad på, utan klantskallarna på Arbesko. Situationen hade nu gått så långt att jag började få värk i fötterna. En gång trampade jag snett på fotsteget på en T44 och åkte kana ned på backen. Jag slog i ryggen i trappstegen på loket. En annan gång halkade jag på en våt sliper i Varberg och vrickde foten. Jag vet inte om detta berodde på mina totalt utslitna skor, men det gjorde hursomhelst inte saken bättre. Skulle jag behöva sjukskriva mej för första gången sedan 2007? På grund av ett par skor som aldrig dök upp? Det kändes ju helt vrickat, vilket jag förklarade för stackars Kerstin.

Jag vet inte vad som sades i samtalet mellan Procurator och Arbesko, men det var nog inga trevliga ord. Redan dagen efter låg det nämligen en avi hemma i min privata brevlåda. Det gick tydligen att rucka på leveransreglerna trots allt. Jag hämtade ut paketet och tro det eller ej: skorna! Halleluja! Varifrån Arbesko fått dessa dojor vet jag inte. Enligt besked var de ju restnoterade och kunde inte skickas förrän tidigast vecka 1. Nu hade jag dem redan vecka 51. I paketet låg dessutom ett sexpack strumpor, som plåster på såren. Det var ju gentilt. Både skohorn och strumpor. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka för allt detta.

Annonser

22 thoughts on “Den vilda jakten på skorna

  1. Förstår att du lidit av att inte fått dina skor, men du lyckas klä det i ord så det iaf är roande för dem som läser. Nu har du dessutom gott om sockar när det blir kallt, med hjälp av skohornet får du kanske ber tre par strumpor😊

  2. Mycket underhållande läsning. Vet själv hur viktigt det är med arbetsskor som passar på fötterna. Finns ju en uppsjö med olika märken och utföranden 🙂

  3. Tack Jonas, fantastisk berättelse på ditt magnefika vis.. Du är otrolig, man skrattar alltid på slutklämmen.. För övrigt en bedrövlig historia för att få tag i ett par skor.. Ska det det behöva gå till på det här viset, och ännu värre för dig med en specialprodukt.. Ett synergiärende tycker jag..
    Det är så jäkla tillkrånglat att få tag på kläder och annat numera.. Hoppas skorna var bra nu bara!

    Uffe

  4. Du pronerar om skorna lutar inåt. Skorna står rakt, du har inga problem. Lutar skorna utåt supinerar du. Tack för Din berättelse. Samtidigt när jag goglade på skobilden lärde jag mig något nytt. / God fortsättning.

  5. Det där med arbetsskor, arbetsgivare och arbetsplatser är ingen höjdarkombination. Har flertalet gånger sagt till min chef på mitt jobb att jag måste ha nya skor nu innan hälen tränger ut genom baken av dojan. Men varje gång hör man att han har beställt men dom finns ingenstans. Ingen vet någonting. Ändå är beställningarna märkta med anställningsnummer och viktig information riktat åt en arbetare. Och när man väl hör att dom kommit, så har de levererats till en annan arbetsplats på en annan ort. Hur kul är det? Nästa gång går jag personligen ner till en verktygsfirma som arbetsgivaren har samarbete med, och hämtar ut nya skor på plats helt personligt och skriver det på företagets konto. Då kan dom gnälla på att allt ska vara igenom deras egna system, men vad gör man åt det när det inte fungerar? Ta saken i egna händer!

    Tror du kunde gjort något liknande, in i en Järniabutik eller Swedol, butiker som har riktiga arbetsskor från Arbesko och Cofra, m.fl. Kan väl inte vara så svårt, GC skulle haft ett rikskonto där, så slipper man beställa via GC också. Klart det kan missbrukas, men något system som säger max 2 par skor per anställd under en tolvmånadersperiod?

    • Nej, jag har inte skrivit någon synergi, av den anledningen att ansvariga personer inom Green Cargo redan är informerade i ärendet. Man kan säga att hela blogginlägget blivit en synergirapport.

      • Hej igen.. Jag pratade med vår gruppchef, efter jag mejlat honom vad jag behöver. Några dagar efteråt kom ett mejl från Mats-Ola Engborg, och undrade vart han skulle skicka min beställning.. Dom skulle dyka upp på jobbet i H. Jag vet inte vem M-O är, men fråga Fredrik nästa gång, så vet du läget.. Obs! Bara ett tips

        Uffe

  6. Säger som Baloo i Djungelboken.
    -Jösses !!!!!

    När jag läser det här är jag MYCKET tacksam över att min arbetsgivare har konto på Swedol och framför allt att jag är en av dom på firman som är betrodd att handla utan att ansvarig chef måste skriva rekvisition eller beställa åt mig. Ska sägas att jag är vanlig ”menig” ute i fält.

    Swedol är mycket bra att handla hos, framför allt är sortimentet väldigt bra och det allra mesta finns hemma så att man kan prova.

    Prova behöver jag dock normalt inte göra, har mina favoriter.
    Sievi GT1 lågsko och GT2 känga i storlek 45 får jag dom är jag nöjd.

    Jadå, GT i modellbeteckningen är (naturligtvis) förkortning av GORE TEX.

    I övrigt tack för en mycket trevlig blogg.

  7. Och så finns det dom som undrar varför så många järnvägare är ekorrar som lägger allt möjligt bra att ha på hög i sina gömmor…

    Skor är faktiskt inte så lätt som man kan tro och det finns en del fällor att se upp med. T ex Sievi har ett antal skor i sitt sortiment som har separerade fram- och baksulor med ett utpräglat gelänkparti som håller ihop dem. Själva gelänken, delen som håller ihop sulan, är gjord i något outslitligt syntetmaterial och resultatet blir en sko som är följsam och flexibel i sulan, trots att den har trampskydd. Bra, eller hur? Problemet är bara att den där gelänkdelen har en väldigt glatt yta. Det gör normalt ingenting, eftersom det är sulorna som ligger mot marken. Men om du står på ett åkfotsteg av äldre typ på en godsvagn, eller kliver upp eller ner på stegen till ett lok eller en vagn, så är det precis på gelänken du lägger din vikt -och får en stor halkrisk!

  8. Jag har problem med storleken då jag har storlek 51 i skor och det är för det mesta omöjligt att hitta den storleken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s