Vi fick ta bakvägen i Järlövsby

10389516_10205125323162047_8423234399266525150_nAtt tjänstgöra som lokförare i Varberg innebär att man tillbringar den största delen av arbetstiden vid pappersbruket i Värö. Men ibland händer det att man hamnar på andra platser. På söndagarna kör till exempel Varbergspersonalen ett godståg till Veddige på Viskadalsbanan. I Veddige övergår tåget till spärrfärd och fortsätter ut på linjen till Järlövsby, där Strängbetong har en fabrik. Denna tur har jag fått utlagd på mitt schema under tre söndagar i november. Visserligen har jag genom årens lopp kört många tåg på Viskadalsbanan – framförallt motorvagnar och omledda godståg – men växlat i Järlövsby har jag aldrig gjort. Jag behövde alltså öva, så i söndags fanns en rutinerad kollega med mej i tåget till Veddige. Vi hade nio tomvagnar med oss från Varberg och skulle hämta åtta vagnar lastade med betongfundament, som skulle transporteras vidare till ett bygge i Stockholm.

Växlingen i Järlövsby är väldigt simpel. På pappret. Man kvitterar ut en K16-nyckel hos stinsen i Veddige, låser upp en växel, rullar in och hänger av de ankommande vagnarna. Sedan kopplar man på de lastade vagnarna och knuffar ut dem genom en växel i andra änden av den lilla bangården. Då kommer loket i rätt ände och allt är klart för avfärd tillbaka mot Varberg. Det låter som rena barnleken. Behöver man verkligen öva på detta? Ja, det behöver man. Verkligheten är nämligen inte alltid så enkel som den förväntas vara. Det fick jag och kollegan bittert erfara i söndags. När vi rullade in på Strängbetongs spår så upptäckte vi nämligen att någon begåvad individ hade parkerat fyra små trailers rakt över spåret. Det var ju lattjo. Ingen personal fanns heller på plats i den helgstängda fabriken och ingen svarade i telefon när vi försökte ringa. Vi räknade snabbt ut hur vi skulle lösa problemet, men lösningen tog tid och vi hade bara en timme på oss innan motorvagnen till Borås skulle passera. Det fanns inget annat alternativ än att låsa in oss i Järlövsby och låta Boråståget passera, innan vi kunde fortsätta våra övningar.

Vi fick backa in hela ekipaget bakvägen, genom den norra växeln, dra ut de lastade vagnarna och hänga av dem på linjen för att sedan kunna ställa in tomvagnarna. Det var tur att vi var två lokförare på plats denna dag, annars hade denna manöver tagit ofantligt lång tid. Nu slapp vi gå från ände till ände i samband växlingsdragen. Dessutom blev det problem med radiostyrningen av loket när vi skulle dra de 17 vagnarna ut från Järlövsby. Det är uppförsbacke och tåget med både tomma och lastade vagnar måste ha vägt över 1000 ton. Jag fick köra manuellt från loket. Då gick det lite bättre. Det var tur att den värsta lövhalkeperioden är över, annars hade detta gått fullständigt åt skogen. Vi löste vår uppgift, men blev en timme försenade. Dessutom befann sej nu loket i fel ände av spärrfärdssättet. Vi tvingades backa in till Veddige, men avståndet är bara ett par kilometer så detta var ingen katastrof. Något vettigt foto av vedermödorna i Järlövsby lyckades jag inte knäppa, men på nätet hittade jag en bra bild från 2012, som visar spärrfärden just i den norra växeln.

I Veddige lämnade kollegan tillbaka K16-nyckeln, avslutade spärrfärden och fick starttillstånd för växling. Jag kopplade av loket och körde norrut över en elväxel för att kunna lägga om den. I normala fall brukar det sitta en knapp på en stolpe, som man trycker på för att ändra växelläget. Stolpen såg jag, men var fanns knappen? Jag kliade mej i huvudet och gick runt stolpen. Nej, ingen knapp där heller. Däremot upptäckte jag en liten järnstång en bit ned på stolpen. Det såg ut som ett stenåldersarrangemang. Jag drog i stången och vips gick växeln om. Jag säger då det. Jag älskar dessa gamla miljöer. I Veddige får man verkligen en rejäl dos av detta. Jag tror inte det finns någonting runt stationen som kan kallas modernt. Det skulle vara datorn inne på tågexpeditionen då. Hursomhelst. Jag körde runt loket och kopplade på vagnarna. Vi gjorde ett bromsprov och ringde till tågklareraren och berättade att vi vara färdiga för avgång. Han kom ut, fällde bommarna och ställde ”kör” i signalerna. Sedan plockade han fram sin signalstav och gav körtillstånd. Vore det inte för Td-loket så skulle detta kunna vara 1970, men nu var det den 2 november 2014.

FotoÅkeKarlsson

Foto: Åke Karlsson

Annonser

10 thoughts on “Vi fick ta bakvägen i Järlövsby

  1. Trevligt att läsa, tror det överträffar din beskrivning av ditt första besök på växlingen i Olofström för längesen. Jag hade lite svårt att orientera mig på flygkartan över Järlövsby. Har du ledig vecka snart…

  2. Hela växlingsmanövern finns beskriven på film, Svenska Tåg 33 🙂 Du hade ju kunnat få den som instruktionsfilm (ha!) men nu behöver du ju den inte. 😉

  3. Även den mest simplaste växlingen går att krångla till.
    (nu var det ioförsig inte ni själva som krånglade till det utan nån annan)

    • I Nässjö berättas det om en kollega som åkte iväg med ett tåg. Han växlade i både Hultsfred och Oskarshamn – och kom tillbaka till Nässjö med samma vagnar som han hade haft med sej på morgonen.

      • Det har även flyttats internvagnar mellan bruken i Pauliström/Nyboholm med resultat att samma vagnar kommit tillbaka till utgångsplatsen efter avslutad växling…..

  4. Härlig läsning! Har jobbat mycket som ”stins” på Viskadalsbanan och i Varberg. Känner väl till miljöerna som beskrivs. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s