Gåtan 1599

10322722_10204791571698469_1394152644561740295_n1600 ton. Där går gränsen för vad ett ensamt Rc- eller Rd-lok får dra. Häromnatten skulle jag starta från Hallsberg med ett tåg till Karlstad. Jag tittade i föraruppgiften och såg en siffra som jag sett så många gånger tidigare. Vikt, övriga fordon: 1599. Detta måste vara ett av järnvägsbranschens största mysterium. Hur kan det så ofta sluta på just 1599? Jag menar, hur lyckas man lasta ett tåg så att det blir nästan exakt på tonnet rätt? Det måste krävas stor skicklighet. Framförallt eftersom vagnarna kommer från så många olika kunder och lastas på så många olika platser.

Nåväl. Karlstad var det. Kollegorna på bangården i Hallsberg drog ned det 472 meter långa tåget på den så kallade U-gruppen. Jag stod redo med mitt lok, så gubbarna på växlingen slapp lägga ut sjuttioelva bromsskor under vagnarna. Reglerna föreskriver annars detta eftersom vagnar och lok har en sällsynt förmåga att komma i okontrollerad rullning i just Hallsberg. Anledningen är förstås att hela bangården lutar kraftigt. Jag gjorde en snabb kontroll av bromsen på den första vagnen och ringde sedan tågklareraren och sa att jag var klar för avgång. Signalen slog om. Jag lossade lokbromsen och drog på. Inget hände. Jag la på ytterligare några hundra ampere. Loket slirade till, men rörde sej inte en millimeter. Var det fel på maskinen? Eller hade jag tjuvbroms på vagnarna? Hela loket skakade och pustade och kämpade. Jag la till slirbromsen och provade att sanda. Till slut började ekipaget och röra sej framåt. Sakta, sakta gick det. Jag tittade på den digitala hastighetsmätaren. 2…3…4…5… Det tog nog en minut att komma upp i fem kilometer i timmen.

Jag tyckte mej se skymten av en trevlig och inte helt okänd instruktionsförare från Eskilstuna, som snart ska flytta till Tomteboda. Jag vinkade till honom i den mörka natten, men jag tror inte att han såg mej. Tåg 5263 masade sej ut från Hallsberg. Det är liksom uppfärsbacke i flera kilometer, så det är omöjligt att få upp farten. Jag avgick tio minuter tidigt. Den tiden hade jag förbrukat när jag rullade ut på Västra Stambanan. Var det verkligen bara 1599 ton i kroken? Ja, tydligen. Till slut hade jag lyckats få upp tåget i 80 kilometer i timmen. Alltid något. Nu skulle det nog gå bättre. Men vad ser jag då? Hastighetsnedsättning: 40. Dra mej baklänges. Det var bara att börja bromsa. Och sedan började cirkusen om igen. Uppförsbacke. Sand. Slirbroms. Svordomar.

Tankarna for runt i skallen. Vad håller jag på med? Jag kunde ha gjort som Jenny och glassat omkring i X2000 eller som Stephanie och spakat ett lättkört Pågatåg i Skåne. Jag kunde ha suttit i vit skjorta och slips med en kopp kaffe i näven. Jag kunde ha samspråkat med en trevlig tågvärd i den varma och ombonade hytten, istället för att sitta och frysa i ett Rd-lok, där klimatanläggningen blåser kalluft trots att värmereglaget står på full effekt. Jag kunde ha sluppit grubbla över föraruppgiftens besynnerliga sifferkombination. Etta. Femma. Nia. Nia.

Till slut ankom jag Karlstad. Jag blev bara några minuter försenad. Det får jag nog tacka tidtabellskonstruktören för. Det var goda gångtider från Laxå. Det blåste och regnade och var ett riktigt busväder ute. Jag var glad att jag slapp gå utanför lokhytten. En växlare hjälpte mej att koppla av vagnarna och köra över loket på ett annat spår. Jag tog sats och småsprang till hotellet. Det visade sej vara samma hotell som jag och Kära hustrun bodde på i somras när vi var på väg hem från Östersund. Där höll frukostvärdinnan just på att duka fram diverse delikatesser. Jag bullade upp rejält. Fil med nötter. Bacon. Korv. Paprika. Gurka. Två ägg. Juice. Det är den vanliga proceduren. Jag blev proppmätt. På rummet tog jag en dusch för att värma den frusna stackars lokförarkroppen. När jag kröp ned mellan lakanen visste jag att jag kunde sova nästan hela dagen. Då kändes det bra igen. Jag kan nog stå ut i godstrafikträsket ett tag till. Det finns ju trots allt fördelar även på den här fronten. Exakt hur många vet jag inte, men ganska många är det. Kanske 1599?

Annonser

16 thoughts on “Gåtan 1599

  1. Stackare, ja ibland funderar man om det verkligen stämmer.. Bra jobbat, som kom iväg, och kom igång på nytt efter 40-neds. Värre hade varit om du skulle upp via Skms, där det kurvar också, och en strömbegr.sektion innan själva stigningen.. Där har många inkl. jag fastnat, men det är ju inom H driftpl.område, så det går bra att få påskjut..

    Snart i Lsl, på min passresa upp för tjänstgöring.. Önskar dig ledig fin vecka..
    Uffe

  2. Det verkar som om lokförare som kör gods får andra perspektiv är de som kör folk. Mer tid för reflektion och mer variation på vilka sträckor ni kör.

    • Tyngderna på tågen ger ju onekligen lite andra perspektiv, annars så tror jag nog lokförare i stort sitter och grunnar på ungefär samma saker. Variationen kommer nog av vilken station man är placerad på. Green Cargo har förare på flera några mindre orter, och där kan tjänstgöringen bli ganska enahanda.

    • Det är kanske bara jag som inte vet hur man ska ställa in klimatanläggningen, med jag anser att Rd-lokens värmesystem är kass. Först blir det varmt och skönt, men sedan börjar det plötsligt blåsa kalluft. Rc-loken är bäst i detta avseende, Re-loken är okej.

      • Håller med dig helt fullständigt att det är för ojämn värme. Jag kan ge dig några tips jag lärt mig efter hand..
        1. Sätt ner fläkthastigheten till den lägsta.
        2. Stäng alla luftinsläpp i taket, det räcker med det som blåser i takets mitt.
        3. Det finns även luftluckor ovanför fotbordet, och dom får du prova dig fram till.
        4. Temp.ratten brukar jag få variera mellan 1/2 grad, vid endera för varmt, eller kallt.

        Det sitter väggelement nedanför sidofönstren, som endast fungerar då loket står på post, men vad jag hört, ska dom även kunna ge värme under drift, men det är något med det hela som inte fungerar..
        Hoppas du blir mera tillfreds med det hela..

      • Man har nog koll på vad som är nedspår och uppspår. Man vänjer sig. Är nog värre för nederländska lastbilschafförer när de ska leverera till brittiska öarna. =)

      • På sträckor med dubbelspår benämns ofta spåren som uppspår och nedspår. Uppspåret är det spår där merparten av tågen med jämna tågnummer (norrut) går, nedspåret används företrädelsevis för tåg åt andra hållet, med ojämna tågnummer.

  3. Det retar.mig lite att vi inte ändrade till högertrafik även på järnvägen, arkeologerna kommer att få djupa veck i pannan om tusen år. Åkte Roslagsbanan och noterade att vagnarna var lite smalare pga smalspåret och att de krängde ganska bra. Om jag inte minns fel har bl.a. Finland, Spanien och Ryssland större spårvidd. Tänk er att ett scenario att på en given dag om några år ”försvinner” alla räler och syllar från våra banvallar…… och vi fick återigen bestämma banvallens bredd, rälernas spårvidd och profil, eller kanske en linjär framdrivning med magnetfält…. Ni som dagligen färdas över våra banvallar, skulle vi bygga likadant eller finns det detaljer ni skulle vilja ändra på?

    • Det finns mycket som jag skulle vilja ändra på, om jag fick börja om från början med allting. Framförallt önskar man ju en standardiserad järnväg i Europa och kanske i hela världen avseende spårvidder, strömsystem och säkerhetsbestämmelser. Automatkoppel på alla vagnar vore inte heller fel, samt naturligtvis en fördubbling av den månatliga ersättningen som utgår till landets lokförare…

      • Där ser man… Skulle varit intressant följa om förutsättningarna vore så att en helt ny standard skulle arbetas fram dom grunden. Kanske vissa länder vill ha kvar spårvidden osv pga militära skäl. Just järnvägen är nog bland den svåraste infrastrukturen att ta sig an i samhället. Utbredd, tung och etablerad samt att tågen måste rulla…..

  4. Hej !!! Personligen tror jag att dom som klargör tågen sänker vissa vagnar i vikt för att få plats med dem i tåget. Så att det det ser bra ut på papperet men är i verkligen är tyngre än på listan därav oftast 1599 ton

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s