Med indisk spårvagn till Jokkmokk

y1vakijaur1342 och 1336. Det var vagnarna för dagen. Y1 alltså. Inlandsbanans tåg 89420, sträckan Östersund-Gällivare. Detta skulle bli kul. Bokningsläget såg bra ut. Båda motorvagnarna var nästan fullsatta. Folk vällde på, både vid Östersunds central och vid Östersunds Västra. 1336 gick som en raket, men tyvärr var statusen på 1342 inte lika bra. En motor var redan avstängd på grund av tidigare haveri. Detta faktum borde dock inte innebära några problem. Sammanlagt tre fungerade motorer i två Y1or räcker för att kunna hålla tiden. Himlen var dessutom grå och regnet hängde i luften. Solen lyste, men bara med sin frånvaro. Jag passerade Lugnvik och rullade ut på det som förr kallades tam-sträcka. ATC-panelen tjöt en lång ton, som den gör när den slocknar. Jag behövde inte använda högsta körläget för att få upp tåget i 100 kilometer i timmen. Jag försöker alltid undvika att påfresta motorerna för mycket. Det fick jag lära mej redan under fordonsutbildningen. ”Hög kylvattentemp” är en indikering man helst vill slippa se i Y1. I Jämtlands Sikås stannade jag hela ekipaget för dagens första fikastopp. Det var ungefär då som solen började leta sej fram mellan molnen. Temperaturen kämpade sej uppåt, sakta men tyvärr allt för säkert. Sidofönstret i hytten åkte ned och sandalerna åkte av. I backarna runt Hoting började varningslampan i indikeringstablån att blinka för första gången. ”Hög kylvattentemp”… Exakt det jag inte ville se. Jag hade typ 60 mil kvar att köra. Motorn slutade att dra. Efter en stund hade den kylt ned sej själv och gick att koppla in igen. Det var dock bara en tidsfråga innan problemet skulle återkomma. Från Hoting till Storuman fick jag klara mej med två motorer under långa sträckor. Jag blev en halvtimme försenad, men tack vare ett generöst tilltaget uppehåll, så var jag nästan i tid igen. 1336 fick arbeta allt hårdare och jag oroade mej för att även denna vagn skulle börja protestera.

I Sorsele hade vi tågmöte. Jag hann iväg till thaivagnen bakom stationshuset. Jag beställde tre små rätter. När jag skulle äta upptäckte jag att det bara fanns två rätter i kartongen. Kanske räknades riset som den tredje rätten? Eller också var den så liten, att den inte syntes? Två små rätter och en pytteliten, vore kanske ett bättre namn? Tågklareraren gav körtillstånd med sin signalstav och jag kunde puttra iväg norrut. Jag hann inte så långt förrän Y1 1342 drog sin sista suck. Motorn stannade och gick inte att starta. Det var inte bra. Det var verkligen inte bra. Ingen motor, ingen generator. Ingen generator, ingen batteriladdning. Nu var det bara en tidsfråga innan manöverströmmen skulle ta slut. Då skulle inte heller den bakre, fungerande vagnen gå att styra från framänden av tåget. Skulle jag klara mej till Arvidsjaur? Jag släckte ned all onödig belysning och stängde av alla förbrukare som inte var absolut nödvändiga. Att hålla farten var nu nästan omöjligt, förutom i en och annan nedförsbacke.

Vi bestämde oss för att koppla av haveristen i Arvidsjaur och fortsätta till Gällivare med enbart en vagn. Problemet var bara att det nu fanns 68 resenärer ombord, men i 1336 hade vi bara 60 sittplatser. Vi fick improvisera. Att beställa en buss bara för åtta personer kändes onödigt. Dessutom är det ju tåg folk vill åka på Inlandsbanan. Jag erbjöd några järnvägsintresserade att ta plats i bakhytten under resten av resan. De blev överlyckliga. En annan tågtok fick sitta framme hos mej. Han blev ännu gladare. Under tiden som jag och en kollega från Arvidsjaur tankade och fyllde vatten i vagnen, så letade tågvärden rätt på ytterligare några stolar som hon lastade in i Y1an. Plötsligt fanns det sittplats åt alla. Men det blev trångt. Väldigt trångt. När jag tittade i backspegeln så kunde jag nästan inte hålla mej för skratt. Y1 1336 påminde mer om en sån där överfull indisk spårvagn som man ibland ser på bild, än en rälsbuss på Inlandsbanan.

I Jokkmokk klev ett stort resesällskap av och trängseln minskade betydligt. Vi stannade hos Kent i Vaikijaur och åt världens godaste röding. Jag knäppte en bild av den vackra solnedgången. På stenbron över Pakkojokk hade vi fått order att stanna i fem minuter, eftersom en fotograf skulle ta bilder till nästa års reklammateriel. När vi rullade in i Gällivare så var tåget bara lite försenat. Resenärerna var trötta, men nöjda trots allt.

Annonser

7 thoughts on “Med indisk spårvagn till Jokkmokk

  1. Hej bäste Jonas, fantastisk läsning igen, du är en mästare att få mig helt fängslad vid dina intressanta beskrivningar. Som en bok, man väntar och väntar på upplösningen..
    Passade bra nu vid fikat, och jag behövde ta igen mig lite. Är vid fritidshuset och kör röjsåg, så det blev perfekt med ditt nya inlägg.. Det blev ett bra slut, men du är kunnig och duktig. Det hade kunnat blivit dess värre, om du inte agerat. Kul för dom intresserade, som fick bra platser..
    Sköt om dig kamrat!

  2. Hej !!!
    Vilken underbar berättare du är !!! De mest vardagliga saker får att bli väldigt spännande. Fortsätt med din blogg. Följer den varje dag, detta är en riktigt bra blogg anser jag. Fortsätt med detta skrivande.
    Med vänlig hälsning, Fredrik i Falköping (5080 i postvagnen)

  3. Verkar vara en skön stämning och ett skönt lugn på inlandsbanan. Hade jag haft Y1 utbildning hade jag lätt ställt upp å kört. Förövrigt så instämmer jag med föregående talare, läser din blogg med ett stort leende 🙂

  4. Reblogga detta på bertiljson och kommenterade:
    Mycket intressant att följa hur du löser problem som dyker upp och när inte allt fungerar som det är tänkt. Du har även förmågan att skriva så det blir oerhört fängslande. Har en bild från min resa med inlandsbanan tagen från nästan samma position, stolpen framför Y1:an är nästan exakt som på din bild.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s