Åtta banor är i riskzonen

10450431_10203982180944206_3834187118313073989_nÅtta banavsnitt i Sverige är i så dåligt skick att Trafikverket har tvingats införa extra kontroller. Exakt hur dessa banor ska hanteras råder det delade meningar om. Vill det sej riktigt illa kan flera av dem komma att stängas eller få ytterligare hastighetsrestriktioner. Enligt bloggens källa handlar det om följande sträckor: Olofström-Älmhult, Hudiksvall-Sundsvall, Torup-Hyltebruk, Långsele-Västeraspby, Sala-Tillberga samt några avsnitt på västra- och södra stambanan. När det gäller Forsmo-Hoting har banan redan hunnit stängas. Upprustningen beräknas inte vara klar förrän i oktober, vilket ställer till stora problem för framför allt Hector Rail.

I fallet Älmhult-Olofström är Volvo så bekymrade över spårstandarden att man nu vänt sej direkt till Trafikverket och kräver svar om banans framtid. Frågan har aktualiserats efter flera rälsbrott och kortare avstängningar den senaste tiden. Volvo betonar vikten av denna drygt fyra mil långa järnvägssträcka. Trafikverket uppger att flera åtgärder är planerade i sommar, men bara för att lösa de akuta problemen. Det handlar bland annat om slipersbyten, spårriktning och nytt spår på en kortare sträcka. Volvo oroas över att banan ska behöva stängas av för dessa akuta arbeten, i ett skede när företaget går för högtryck. Volvo kör extratåg om helgerna och kräver att tågen måste kunna hålla 70 kilometer i timmen. Trafikverket betonar att man ”givetvis måste få tillgång till anläggningen” för att kunna utföra underhållsåtgärderna. Tolv tåg om dagen går till och från Volvos fabriker i Olofström. Några större arbeten mellan Älmhult och Olofström är inte planerade förrän 2019 (!) då spåret ska bytas. Banan ska alltså lappas och lagas i ytterligare fem år, trots att ett av Sveriges viktigaste industriföretag i princip står och faller med dessa 43 kilometer järnväg.

Annonser

7 thoughts on “Åtta banor är i riskzonen

  1. Hej kamrat, det är ta mig f-n helt sjukt hur TFV håller på, och även när man hör vad dom stolta slår sig för bröstet vid intervjuer, att dom jobbar stenhårt med förebyggande åtgärder. Rena rama skitsnacket varje gång, vem är det som ”tutar i dom” det kan man undra?

    Jag håller helt och hållet med Sthlm’s gubbarna från Infranord som brukar få komma in med några inlägg i tv, radio eller annat forum, att allting försämrades på 90-talet när avregleringen började. Det förebyggande underhållet har drastiskt minskat sen dess, och nu är det bara akuta åtgärder som sker. Förr hade alla driftområden sin ”spårsnokar” som synade varje meter av sina sträckor, dom kunde ofta åka med på loket, dom hade ”grönt kort” till alla tåg. Annars så promenerade dom sina sträckor till fots, och kollade sprockbildningar i betongsyllarna, eller att befästningarna var som dom skulle.. På loket kunde dom få känna på hur en grop, eller ett skevningsfel i spåret kunde kännas från förarhytten.. Det sker aldrig idag, jag vet det!
    Det är spårbesiktaren jag menar, jag är kompis med en sådan, och har ständig kontakt med han, och har hört hur han själv tycker det har blivit sedan avregleringen.

    Jag var själv spårsvetsare på samma område sedan 80-talet, där vi alltid gjorde förebyggande arbeten, och kunde planera underhållet i minsta detalj, men då var det helt statligt på alla områden, spåret, byggnader, fordonen, personalen m.m..
    På underhållet av spåret fanns det ofantligt mycket personal överallt, och vintertid röjde alla snö, även vi svetsare, om vi inte var ute på felavhjälpning av rälsbrott..

    Alla vi nu som vet hur situationen är, t.ex Sthlm och med all inställd trafik, småbanor med oerhört viktig trafik på godssidan för landets livsnerv, det är kontentan av regeringarnas sätt att försöka spara pengar till statskassan.

    Nej, det måste nog till ett totalt förstatligande av allt spårunderhåll innan det här barkar iväg som det gjorde i England. Än så har det inte spårat ur ett snabbtåg med dödliga offer, men faran väntar bakom hörnet, och det kanske är det som blir bägaren som rinner över tyvärr…
    Allt kretsar ofta om att folk ska kunna ta sig med tåg till jobbet, eller resa mellan A till B. När det gäller godstrafiken, så verkar inte TFV ens rycka på axlarna, om t.ex banan till Olofström eller Hyltebobruk blir underhållen, dom förstår inte vidden helt enkelt av det hela..

    Förr på SJ-tiden var det inte fråga om upphandling, var det en alltför dålig växel, då byttes den ut utan att ens blinka! Vi behöver komma tillbaka på den modellen igen!!!

  2. Om linjen mellan Älmhult och Olofström måste stängas av så har nog Trafikverket ”skitit i det blå skåpet” för att uttrycka sig både milt och lite grovt. Men om jag förstått saken rätt så vad hjälper ett totalt återförstatligande av spårunderhållet? Det är ju uppenbart Trafikverket (=statligt) som klantar till det och inte kan styra underhållet. Det är väl trots allt där problemet ligger och inte hos de privata och statliga spårentreprenörerna. Vad hjälper då ett återförstatligande och det ändå är Trafikverket som ska styra arbetet? Är det inte på den nivån som vi borde ifrågasätta kompetensen?

  3. Att lämna allt underhåll åt trafikverket att sköta känns väldigt skrämmande då det är nog där kompetensbristen är störst inom järnvägen.

    det dem är bra på är byråkrati som sätter käpparna i hjulen för transportörerna. På en bana som älmhult-olofström är det viktigt att trv samråder med volvo om när arbetena ska ske, men TRV är helt ointresserade av samrådmed kunder och andra iinblandade

    • Till er båda Magnus och L-E vill jag ge ett förtydligande. TFV skulle inte ha något med järnväg att göra. Från början var det SJ, sedan Banverket som fick eget namn, som bara sysslade och tog hand om infranätet i hela landet. Sedan påbörjades det med avregleringen i små steg, där underhållet och spårtrafiken började få konkurenter. Jag vet mest om underhållsbiten, där diverse spårfirmor fick lägga anbud på planerad nybyggning, och underhåll. Allt eftersom, så var både spårtrafik och underhåll helt fritt för övriga, som fick lämna anbud. Namnet Banverket skulle inte längre finnas, och dom forna Banverkarna, fick heta Infranord.

      Trafikverket har inte alls kunskapen om det, som Banverket skötte om, så det håller jag fullt och fast med er om, TFV sköter om anbudsförfrågan, och låter minst betalande få anbudet, som sedan låter underentrepenörer göra jobbet i många fall.

      TFV (statligt) betalar, men vet och kan ingenting om det dom betalar till, och det är skillnaden mot tidigare, när det hette SJ sedan Banverket. Där fanns det iaf kunnande, och pengarna användes på mera sakligare grund..

  4. Gammalt fint TrV-trick. Man dödar en bana genom att helt enkelt upphöra med underhållet. Sedan förklaras den bortom all räddning. Skulle någon mot förmodan vilja köra trafik på den förklarar TrV att detinte går pga dess dåliga skick.

    Dagens debatt om dåligt underhåll spelar TrV rakt i händerna genom att man nu har guldläge att göra sig av med oönskade banor. Denna taktik har funkat varje gång, men skulle fanimej vara straffbar. Det är dax att införa en regel om att ingen bana får läggas ner med mindre än ett riksdagsbeslut….

  5. I början av seklet kallade jag och ytterligare en lokfacklig kollega på SJAB vår dåvarande divisionschef till överläggning. Vi ville fästa hans uppmärksamhet på att Banverkets underhåll kraftigt släpade efter och att problemen skulle explodera, antagligen om bara några år. Vi var pålästa och kunde dokumentera det vi framförde. Syftet från oss var att få SJAB att kraftigt öka påtryckningarna på Banverket och ansvariga politiker, vilket borde varit lätt då sådant agerande dittills varit lika med noll. Divisionschefen lyssnade med tydligt ointresse. Överläggningen avbröts då han med ett roat leende frågade om vi inte hade något positivt att komma med. Vi samlade ihop våra papper och gick väl och gjorde något vettigare som att tala till en vägg eller hälla vatten över gässen i Karlbergskanalen.

    Nu är f d Banverket samlade i ett Trafikverk, och det har kraftigt sänkt kompetensen på järnvägssidan. Bara tre av tretton chefer i Trafikverkets ledning kommer från dåvarande Banverket. De strukturella problemen har blivit enorma inom verket som internt betecknas som en organisation på irrvägar. Enligt den nya tidens krav håller man käften utåt men internrapporter vittnar om att de anställdas förtroende för ledningen är på bottennivå.

    Problemen har lett till flykt ifrån verket, ofta har dessa varit nyckelpersoner, alltså de som eftertraktas ute på arbetsmarknaden. Kvar blir de som prioriterar en statlig anställning och de står sig slätt när det gäller t ex att lägga ut entreprenad (vilket blivit TrV huvudsakliga uppgift). Flera avhoppare från TrV arbetar nu som konsulter och anlitas givetvis av entreprenörerna alldenstund att upphandlingar är betydligt mer komplicerade på järnvägssidan än på vägsidan. Trafikverket är sedan länge i rejält underläge och de vet om det så allt knyter sig i långsamma och ineffektiva beslutsvägar och i slutändan blir det mesta felaktigt och dyrt likt förbannat. De har fått kritik ifrån Riksrevisionsverket för slarv vid upphandlingar men det är inte slarv utan något mycket värre nämligen oförmåga. Samma oförmåga som hos flera av järnvägoperatörer som stått bredvid och tittat på utan att begripa, än mindre ingripa.

    Upphandlingssystemet har verkligen inte gjort saken bättre men återförstatligande är sannerligen ingen Quick Fix. Alliansen å sin sida är ju alldeles befängda då de menar på att dagens katastrofala situation beror på att Såssarna på sin tid försummade underhållet. Det gjorde man sannerligen men högern ville ju bevisligen försumma underhållet än mer! Jag har som lokförare med stigande förtvivlan följt utvecklingen i snart 40 år och mig lurar ingen okunnig politiker

    Nu räcker det ju dock inte med att höja anslagen till ett verk på glid som inte kan förvalta pengarna. Klåparna får ut allt mindre för pengarna som pumpas in. Under hela 1900-talet låg utbytet av växlar på mellan 250 och 300 per år. Under detta sekel har det sjunkit till 150 per år med en bottennivå på 2012 då endast 17 växlar byttes ut.

    Järnvägen har blivit en bransch för losers och lockar därmed inte till sig de duktiga ledarna, och jag kan inte riktigt se hur man skall kunna ta sig ur det här under överskådlig tid. Ansvaret för hela haveriet ligger hos politikerna och därmed hos oss väljarna som mer haft krav på fler motorvägar, mitträcken och parkeringshus. Vi har exakt den kvalité på järnvägstrafiken som vi förtjänat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s