Till Degerfors med Rc1

283466_10153010163915284_1654941916_nSveriges äldsta Rc-lok kämpar fortfarande på. Rc1, med snart 50 år på nacken, används i princip dagligen på bangårdarna i Malmö, Göteborg, Ånge, Hallsberg och Borlänge. Som linjelok blir de dock allt mer sällsynta. Men igår morse hände det faktiskt. En Rc1 fick agera räddare i nöden när en syster var på dåligt humör. 1026 drog 867 ton tåg de sex milen från Hallsberg till järnverket i Degerfors. Vid middagstid var det dags för hemfärd, som tåg 6612. Då slapp den gamle trotjänaren att jobba så hårt: tåget var 164 meter långt och vägde bara drygt 300 ton.

Rc1 verkar vara loken med minst nio liv. De byggdes av Asea i 20 exemplar och levererades till SJ åren 1967 och 1968. Beteckning var då enbart Rc. Det var först när Rc2 kom som litterat ändrades. Idag finns ett tiotal Rc1 kvar i drift. Just loket på bilden som illustrerar det här inlägget, 1022, går dock inte längre i trafik. Jag vet inte hur många gånger jag har hört att loken ska ställas av eller skrotas. Flera beslut om detta har också fattats, men alltid rivits upp. Redan i början av 90-talet stod SJ i valet och kvalet om man skulle skicka ”ettorna” till skroten eller kosta på dem en upprustning. Just nu håller Green Cargo på att slopa 120 lok, bland annat Rc4, som är betydligt modernare än Rc1. Ändå får ”ettorna” leva vidare ett tag till. Fördelen med Rc1 är att de flesta är försedda med rangerkoppel och dessutom upplevs som något starkare än sina övriga Rc-syskon. Fråga mej inte varför. Jag har personligen aldrig kört en Rc1. Men kanske kan någon av bloggens läsare förklara detta?

Annonser

5 thoughts on “Till Degerfors med Rc1

  1. Hej poolarn, jag har 2 säkra källor om Rc 1:orna. Min uppföljning för 3 v sedan, så kunde min instr.förare berätta att 1:orna med lyftbara dragöglan inte längre är ett nödvändigt behov vid släppning av vagnar. Oftast spökar loken alltmer, och släppningen görs med en vanlig 4:a. Den som krokar av på vallen kan lika gärna kroka av loket. Förarn får sträcka lite oftare på benen, och gå ut för att kroka på, men det kan aldrig skada..

    Gamla loken börjar sakna reservdelar, och saknar AC, och måste gå på helventilation som består enbart med fläktar som väsnas oerhört.. Minns min teknikkunnige handledare Tommy P i H för 12 år sen berätta att det fanns vissa lok som var upptrimmade att klara 1800 t.
    Loken är lite tyngre, med större vikt på transformator, och strömriktare, och klumpigare motormöbler. Dynamisk vit 91 t.

  2. Är det inte så att samtliga Rc1 är stämplade 80t \ 91t, men det kanske är\ var för att förenkla beräkning av tåguppgifter (hela Rc familjen skulle anges med 91t ej det specifika för varje typ)

    • Vet att förarna skrev så för alla loktyper tidigare, men loket är tyngre med dom ålderdomliga maskinerna. Strömriktaren med alla 3 diodbryggor t.ex..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s