Äntligen godståg på Emmabodabanan

DSC00052Den 31 mars kommer godstrafiken äntligen igång på allvar igen på den upprustade Emmabodabanan. Förutom ett och annat omledningståg har ingen i Karlskrona sett ett godståg på över 20 år. Det är Green Cargo som kommer att köra trailers, containers och växelflak från Verköhamnen. Tåget går via Emmaboda, Alvesta, Nässjö och vidare norrut. Det blir fem tåg i veckan till Karlskrona och lika många därifrån. Green Cargo ser Verköhamnen som en framtida knutpunkt när det gäller den intermodala trafiken. ”När de intermodala volymerna är lägre kan vi även kombinera lasten med annat gods. Det gör lösningen kostnadseffektiv och flexibel samtidigt som det ger oss möjlighet att utöka våra volymer i takt med att fler kunder nyttjar förbindelsen”, säger Anders Ohlsén, säljare Green Cargo.

Green Cargo har redan förbindelser med kontinenten på flera sätt. Dels via Öresundsbron, och dels via färjor till Polen och Tyskland. Satsningen tillsammans med Stena Line i Karlskrona ska förhoppningsvis skapa en effektiv logistikkedja med de sydöstra delarna av Europa.

Från början var det tänkt att vagnarna till och från Karlskrona skulle gå via Blekinge Kustbana. Karlshamnståget skulle fortsätta de dryga sex milen till Verkö. Tyvärr gick det inte att hitta en fungerande lösning. Godståget kunde inte vara framme i Karlskrona förrän på morgonen och omlastningstiderna blev då för knappa. Tack vare det nya upplägget planeras nu vagnarna ankomma Verkö på förmiddagen och avgå norrut framåt kvällen.

Green Cargo kommer att sköta tågdragningen, men troligtvis inte växlingstjänsten. Uppgifter till bloggen gör gällande att Swedtrac fått det uppdraget. En Z70 (eventuellt en T43) kommer att användas. På sikt är det tänkt att terminalen själva ska sköta rangeringen med hjälp av en så kallad Unimog.

Annonser

Arriva drar ned på Östgötapendeln

COPYRIGHT fotograf Göran Billeson BILLESON BILDER ABIngen av Arrivas stationeringsorter i Östergötland eller Småland kommer att läggas ned. Personalen kommer även i fortsättningen att utgå från Nässjö, Norrköping och Mjölby. Däremot tvingas företaget till nedskärningar när det gäller bemanningen. Ingen kommer att bli uppsagd, men flera anställda kan räkna med att få ändrad anställningsform från och med 3 mars. En källa uppger att det främst handlar om tågvärdar. Arriva räknar med att kunna höja effektiviteten i turlistorna från 55 till 61 procent. Detta framgår av ett informationsbrev till de anställda på Östgötapendeln som bloggen fått ta del av. Bakgrunden till neddragningarna är en utredning som gjorts på initiativ av Arrivas driftchef. I mars återupptas timmestrafiken mellan Jönköping och Östergötland. ”Tågplan T14 ger andra möjligheter och begränsningar jämfört med framför allt T12 som gällde då de nuvarande stationeringsorterna Nässjö, Mjölby och Norrköping beslutades. Verkstaden i Boxholm är nu igång och behovet av att se över och effektivisera verksamheten har blivit alltmer aktuellt”, skriver Arriva.

Ånge nästa!

198211_1030681856646_9280_nDen 15e i varje månad är lite extra spännande för oss lokförare på Green Cargo. Då publiceras nästa månads arbetsschema. För oss som tjänstgör i bemanningspoolen blir det ett än större spänningsmoment. Vilken stationeringsort ska vi åka till nästa gång? Oftast får vi en hint om var i Sverige chefen vill ha oss. Men ibland har man ingen aning när schemat kommer. Blir det Kiruna eller Malmö? I januari var den ursprungliga tanken att jag och Den Vimsige skulle packa väskorna och boka passresebiljetter till Långsele eller Ånge. I sista stund avblåstes dock de planerna. Istället blev det fyra veckor som tillsyningsman på Skånebanan mellan Åstorp och Klippan. För oss som är bosatta i södra Sverige är det visserligen ett bra jobb eftersom jag, om jag vill, kan komma hem varje dag. Men jag hade sett fram emot vintern i södra Norrland, nu blev det regn och rusk och blåst i Skåne istället. Men det är smällar man får ta. Hela poängen med bemanningspoolen är att lokförarna ska kunna sättas in där det bäst behövs, ibland med kort varsel.

Men så kom då schemat för februari. Och ser man på: det blir Ånge för både mej och Den Vimsige. Det är några år sedan jag senast körde längs Norra stambanan, Mittbanan och Stambanan genom övre Norrland. Det ska bli kul att tampas med uppförsbackarna i Forsmo och Ramsjö. Jag ser i mitt schema att jag fått turer till Gävle, Storvik, Bollnäs, Långsele och Vännäs. Jag ser extra mycket fram emot att få komma tillbaka till Vännäs. Där har jag och Den Vimsige tillbringat en hel del tid. Vi har till och med lärt känna hotellägaren lite grand. Han brukar bjuda på våfflor till frukost. En gång lyckades jag förstöra ett våffeljärn på hotellet. Frukostvärdinnan glodde surt. Till och med Kära hustrun har besökt Vännäs. Hon dök upp, hux flux, en vacker sommardag för några år sedan. Det blev en glad överraskning.

Jag hoppas restaurangen och puben bredvid stationshuset i Vännäs fortfarande har öppet, men tyvärr har jag hört rykten att puben bommat igen. Minns jag rätt hette stället ”Marias Pub”. Jag och Den Vimsige älskade miljön i restaurangen. Det hängde gamla järnvägsfoton och skyltar och uniformspersedlar på väggarna. Dessutom var maten delikat. Men oftast var det bara han och jag som syntes till i restaurangen. Vi förstod inte varför. Efter ett tag fick vi veta att det pågick en hel del intriger i Vännäs.

Skånetrafiken har fel

1004955_10202880447441557_312389128_nIdag har jag för första gången i min lokförarkarriär tjänstgjort som tillsyningsman för spärrfärd i d-skydd. Det skedde på sträckan Åstorp-Klippan. Mellan dessa två driftplatser finns Kvidinge, där det just nu pågår ett banarbete. Spåren förlängs och två nya, 160 meter långa perronger byggs. I augusti kommer Pågatågen att börja stanna i Kvidinge. Tågtrafiken förbi platsen är avstängd i flera veckor. Green Cargo har dock behov av att kunna köra två ”tåg” förbi platsen, ett till Klippan och ett till Perstorp. Så hur löser man det lilla problemet? Jo, med ett så kallat d-skydd. D-skyddet gör det nämligen möjligt att köra en spärrfärd förbi arbetsplatsen. För detta krävs en tillsyningsman, som ansvarar för spärrfärdens säkerhetsarrangemang.

Av denna anledning har jag, Den Vimsige och ytterligare en kollega fått lite extra utbildning i just d-skydd. Det handlar egentligen inte om några större konstigheter och det mesta måste man ändå kunna som lokförare. Förra veckan blev det knappt två dagar teoriutbildning i Nässjö, idag har vi övat i den så kallade verkligheten. Den Vimsige hivade sej upp på en T44 i Helsingborg och åkte med till Perstorp. Själv fick jag och en instruktionsförare äran att besöka Klippan. Jag har själv kört båda dessa turer flera gånger tidigare, i normalt läge. Idag skötte kollegorna växlingen och bromsprovningen och tågkörningen. Själv fick jag sköta den kamerala verksamheten. Jag fick ringa en faslig massa telefonsamtal och skriva blanketter. På hemvägen fick jag flytta hindertavlor ur spåret. En kvinnlig lokförarkamrat tog frivilligt på sej uppgiften att åka på sista vagnen och sätta tillbaka hindertavlorna vid de urkopplade vägskyddsanläggningarna. Stackare. För första gången den här vintern var det ordentligt kallt i Skåne. Hon var lite röd om näsan när hon till slut kom upp på loket.

D-skyddet är planerat att pågå till den 9 februari. Jag och mina två kollegor fick själva förtroendet av chefen att planera vårt arbetsschema. Det tackar vi för. Det blir nog riktigt bra för oss alla. Även för chefen. Lite konfunderad blev jag dock i helgen när jag besökte Skånetrafikens hemsida. Där påstår man att banarbetet för Kvidinge upphör 26 januari och att tågen åter börjar gå redan den 27. Jag surfade in på Trafikverkets hemsida. Där stod samma sak. Det var mysko. Jag påpekade detta för min arbetsledning på Green Cargo, som kontaktade den ansvarige planeraren på Trafikverket. Och mycket riktigt. D-skyddet pågår till 9 februari. Idag ser jag att Trafikverket uppdaterat sin information. Det var ju bra. Men Skånetrafikens pendlare blir nog besvikna. På deras hemsida kan man fortfarande läsa att tågen börjar gå den 27 januari. Så blir det alltså inte. Pendlarna på denna sträcka får åka buss i ytterligare ett par veckor.

SJ välkomnar Skånependlare

FotoSJSJ och Skånetrafiken kommer att inleda ett biljettsamarbete. Det är glädjande. Jag trodde faktiskt aldrig att detta skulle hända. Relationerna mellan de två bolagen har varit frostiga i många år, även om klimatet tinat en del under senare tid. Samarbetet gör det möjligt för Skånetrafikens resenärer att utnyttja SJs tåg i samband med kraftiga trafikstörningar, det som Trafikverket kallar driftnivå orange eller röd. Naturligtvis gäller också det omvända förhållandet: SJs kunder är välkomna på Skånetrafikens tåg. SJ har tidigare tecknat liknande avtal med Östgötatrafiken, Upplands Lokaltrafik och Storstockholms Lokaltrafik. Biljettsamarbetet gäller på sträckorna Hässleholm-Malmö och Helsingborg-Malmö.

På tur till Emmaboda

1524981_10202849990920163_1796699576_nJag har skrivit massor av inlägg i bloggen om den upprustade banan mellan Emmaboda och Karlskrona. Persontrafiken har som bekant kommit igång igen, efter att ha varit nedlagd sedan 2011. Idag bestämde sej jag och min gode vän Konduktören för att provåka banan. Jag hade ändå inget vettigt för mej. Ikväll ska jag och Den Vimsige ta oss till Nässjö för att vara på plats i morgon bitti när utbildningen i d-skydd börjar. Konduktören är pensionerad tågmästare och har tjänstgjort på hundratals tåg längs Emmabodabanan. Kanske är det tusentals. Riktigt så många gånger har inte jag kört tåg på denna sträcka. Senast det begav sej var i juni eller juli 2007, innan jag slutade min anställning på SJ. Det är snart sju år sedan, men det känns som igår. Det är inte klokt vad tiden går fort.

Senast som jag och Konduktören åkte tåg var för flera år sedan. Vi kunde inte riktigt enas om den exakta tidpunkten. Var det när vi åkte Du-lok och rälsbuss till Traryd? Eller när vi tog en X32 till Göteborg? Eller var det kanske den gången när en annan god vän, som bidragit med några fina bilder i den här bloggen, hängde med till Hultsfred för en sväng från och tillbaka från Västervik? Hursomhelst. Nu satt vi på Öresundståget på väg mot Karlskrona. Jag och Konduktören pratade lite strunt med en tågvärdinna som jag känner sedan tidigare. Hon är tillbaka hos Veolia i Karlskrona och verkar trivas efter en utflykt under ett par år till Göteborg. Vi blev 20 minuter försenade eftersom vi fick invänta två mötande tåg i Karlshamn och Ronneby. Det var med nöd och näppe vi hann med tåg 8640 till Emmaboda.

1525587_10202847111128170_1220923144_nBåde jag och Konduktören var lite spända på hur uppslutningen på Krösatåget skulle bli. Varken jag eller han har någonsin behövt trängas ombord på tågen längs den här banan. Och inte behövde vi göra det idag heller. Sex personer fanns med i X11 3108 – döpt till Alice Tegnér – när vi rullade ut från Karlskrona. Upprustningen har kostat nästan en miljard kronor. Det går 16 tåg om dagen i varje riktning. Några godståg är det ännu ingen som sett skymten av längs banan. Det känns som en satsning som kanske blev lite för stor och lite för kostsam. Denna miljard hade onekligen kunnat göra bättre nytta någon annanstans. Men skam den som ger sej. I augusti invigs Krösatågstrafiken även på linjen Emmaboda-Kalmar. Då blir det möjligt att åka direkt från Karlskrona till Kalmar, utan tågbyte. Det kanske blir ett uppsving? Vi får hoppas på det.

En annan märklig sak som både jag och Konduktören reflekterade över under vår färd norrut är att tågen inte stannar för trafikutbyte i varken Rödeby eller Spjutsbygd. Rödeby är det största samhället längs banan och i Spjutsbygd sker tågmöten, så där saktar tågen ändå ofta in. Å andra sidan är tidtabellen tajt. När vi ankom Emmaboda hade övergångsresenärerna inte många minuter på sej förrän tågen mot Kalmar och Växjö avgick.

X11an spakades av en kvinnlig kollega som jag inte sett tidigare. Hon skötte sitt jobb på ett utmärkt sätt. Hon körde lugnt och mjukt. Utropen var tydliga och gjordes på en behaglig och begriplig dialekt. Vi slapp den stöddiga karlskronitiskan. En annan positiv överraskning var själva uppfräschningen av motorvagnarna. Den utvändiga färgsättningen är helt okej, men framförallt är den nya inredningen en riktig fullträff. Jag anser att man åker bättre i de nya Krösatågen än i Öresundstågen, med allt sitt skrammel, sina hala säten och sin färglösa design.

På hemvägen hann jag och Konduktören med en korv i Karlskrona. Öresundståget, med avgångstiden 14.47, rattades av en instruktionsförare med elev. Eleven var tidigare tågvärd hos Veolia, men har nu utbildat sej till lokförare. Hon är färdig på skolan i Ängelholm och om några veckor får hon köra egna turer. Det verkar vara en populär väg att gå. Jag vet på rak arm tre tjejer bara i Kristianstad och Karlskrona som börjat som tågvärdar hos Veolia och nu avancerat (eller degraderats…) till lokförare.