Moster är allt som finns kvar

mosterDet finns en bild i mormors fotoalbum som jag verkligen älskar. Det har jag gjort sedan första gången jag såg den. Bilden är tagen av min snälle morfar och föreställer min ännu snällare moster. Vi kan kalla henne för ”Boddan”. Platsen är Bellevueberget i Karlshamn. Året är 1971 eller möjligen 1972. Det är på hösten. Det ser man tydligt på bilden. Moster är glad, som alltid. I bakgrunden, vid verkstaden nedanför berget, ser man de gamla rälsbussarna, som slutade användas i maj 1970. De står uppställda i väntan på vidare transport till skrotningsplatsen i Vislanda. Idag finns ingenting av allt detta kvar. Det ovanliga 1067-nätet är borta. Bangården vid Karlshamns Västra är uppriven. Verkstaden är omgjord till kulturhus. Morfar dog för några år sedan. Moster finns dock kvar, tack och lov. Lika glad och positiv nu som då.

Själv var jag bara en liten, liten gosse när morfar knäppte den här bilden. Jag har inga egna minnen av rälsbussarna som trafikerade Vislandabanan. Däremot kan jag fortfarande komma ihåg hur vi ibland fick stanna med bilen vid järnvägsövergången vid brandstationen när de små lokomotorerna kämpade sej upp mot Ryd och Fridafors. Då kallade jag det för godståg. Idag vet jag att det handlade om vagnuttagningar. I Fridafors fanns ett pappersbruk, i Ryd en båtfabrik. 1979 hade spåret blivit så dåligt och tågen spårat ut så många gånger att SJ beslutade att upphöra med trafiken. Några år senare revs spåret upp. Idag är den gamla banvallen omgjord till cykelbana, men fortfarande kan man se spår efter järnvägen. En del kilometertavlor sitter kvar. På nåt ställe finns ett telefonskåp.

”Boddan” hade inga planer på en karriär inom SJ. Men i sjunde klass hamnade hon ändå där. Då kallades det för pryoplats. Vad det heter idag har jag ingen aning om. Moster tillbringade två veckor hos Statens Järnvägar och fick syssla med en massa roliga saker. Det måste ha varit 1979 eller 1980. Hon sålde biljetter och hjälpte till med resgodset. En dag fick hon åka till Malmö med tåget. En annan gång fick hon följa med gubbarna i växlingen under ett arbetspass. ”Jag fick koppla ihop vagnar, det verkade farligt”, minns moster.

Annonser

6 thoughts on “Moster är allt som finns kvar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s