Välkommen till vår verklighet

Bristfällig information, obefintlig samordning och brutna anslutningar är inget nytt för oss som dagligen befinner oss ute i verkligheten. Jag vet inte hur många gånger jag har ifrågasatt det nuvarande systemet med splittring, konkurrens och upphandling. Från politiskt håll tycks dock de flesta partier vara överens om att denna ordning är att föredra. Järnvägstrafiken blir ju så billig. Och så bra. Därför kan jag inte låta bli att le lite för mej själv när jag läser om hur Sölvesborgs kommunalråd Helene Björklund rasar över hur hon tvingades ta en taxi hem efter att ha blivit strandsatt i Hässleholm. ”Skånetrafiken ska få betala varenda krona” skriver Björklund på Twitter. Jag förstår att detta kommer som en chock för Björklund och många av hennes politikerkollegor. För oss lokförare och tågvärdar som jobbar i denna totalt sönderstyckade bransch så är det bara vardag. Så sent som igår körde ett Öresundståg ifrån 50 personer i Alvesta. Oklart varför. Vi ser dagligen hur saker och ting faller mellan stolarna, hur ingen vill ta ansvar och hur resenärer och godskunder får betala priset av politisk prestige. Principer har blivit viktigare än en fungerande tågtrafik. Du är hjärtligt välkommen till verkligheten, Helene.

Trafiken ökar från Sveg

svegGodstrafiken till och från Sveg kommer att öka till hösten och vintern. Förutom att Inlandsbanan själva kommer att köra 96 tåg med biobränsle (torven inräknad) mellan Sveg och Mora, uppges även Rush Rail vilja trafikera sträckan med 30 tåg. Därmed blir det, i princip, daglig godstrafik på Inlandsbanans just nu sydligaste del. Dessa transporter motsvarar ungefär 3500 (!) tungt lastade lastbilar. Dessutom kommer vintertrafiken med Y1 och nattåg till Vemdalen att fortsätta även nästa säsong. Eventuellt kommer även kalktåg att trafikera sträckan. Därmed lär det bli trångt på spåren mellan Mora och Sveg. Tågmöten i Orsa, Älvho eller Fågelsjö känns som ett måste. I fallet Älvho undrar jag när det senast förekom ett tågmöte? Det kan inte ha skett de senaste decennierna i alla fall.

Soligt nattjobb

Två norska lokförare diskuterade möjligheten att i framtiden kunna bygga en järnväg till solen och sedan köra snabbtåg dit. Den ena norrmannen la pannan i djupa veck. Han konstaterade att visserligen skulle det ta väldigt lång tid men framförallt skulle det bli fruktansvärt varmt. Hans kompis funderade en stund och kom på en lösning.

”Vi kör på natten!”

Kalktåg åter på Inlandsbanan

tmzDen här bloggaren är en stor vän av Inlandsbanan. Det kan nog inte ha undgått någon i läsekretsen. Därför känns det extra roligt att kunna vara den förste att berätta att kalktransporterna längs Inlandsbanan återupptas, troligtvis i slutet av augusti. I ett första skede är det 5000 ton som kommer att flyttas från Nordkalks anläggning utanför Orsa. Kund och mottagare är LKAB. De sex tågen som nu ska köras är att betrakta som ett test av olika krosskvaliteter. Förra hösten genomfördes flera prov av själva transporten av kalk, vilka föll väl ut. Sedan dess har LKAB och Nordkalk suttit i förhandlingar. Från Inlandsbanans sida har det varit grönt ljus hela tiden. LKAB får i dagsläget sin kalk med båt från Gotland. Man anser att dessa transporter fungerar bra, men Nordkalk påpekar att Gotlandskalken är på väg att ta slut. Nu kan det bli tal om transporter både med båt och tåg. Totalt handlar det om cirka 120 000 ton om året.

2013: Dressinen lever

DSC00017Dressincykling är trevligt. Jag har provat på det några gånger. Bland annat från Sankt Olof till Gyllebosjö i Skåne. Mitt sällskap fikade och badade i en sjö. Själv låg jag i skuggan under ett träd och sov. Jag vaknade inte förrän det var dags att trampa hemåt igen. Jag visste inte om det just då, men jag hade fått borrelia och var ständigt trött. Då trodde jag att tröttheten hade ett samband med jobbet. Men så var alltså inte fallet. Några veckor senare fick jag penicillin och kvicknade till.

En gång i början av min lokförarkarriär mötte jag två banarbetare som kom cyklande på en dressin på nedspåret i Örtofta, mellan Lund och Eslöv. Jag blev förvånad. Jag trodde dressinerna hörde till det förgångna. Jag berättade om händelsen för kollegorna i Malmö, men ingen trodde på mej. Till viss del kan jag förstå dem. Cykeldressiner känns onekligen som något som användes på stenåldern.

Flera år senare kom jag glidande i sakta mak med ett godståg söder om Halmstad. Jag hade stopp i nästa signal. Där av den låga hastigheten. Långt borta på det mötande spåret fick jag åter se en bekant syn. Den här gången hann jag slita upp mobiltelefonen och knäppa en bild. Därmed är saken bevisad. Visst används dressiner fortfarande av kamraterna på den gamla banavdelningen. Trots vad som står på Wikipedia. ”Dressiner användes förr i tiden av banbetjäningen (banvakter/banarbetare) för inspektioner och personalbefordran längs järnvägslinjerna. Den trehjuliga cykeldressinen, som var vanligast i Sverige, är gjord för att en person snabbt ska kunna lyfta den av spåret om ett tåg närmar sig”.

Därmed har jag också fått förklaringen till varför man på vissa platser kan se dressiner som står fastkedjade i kontaktledningsstolpar. De har inte glömts kvar, utan används faktiskt. Nåväl. I vintras, i samband med en spärrfärd till Billesholm, så ringde en tillsyningsman från Infranord (tror jag). Han skulle ut och syna banan mellan Åstorp och Teckomatorp. Vi hade samråd. ”Då lämnar vi Åstorp nu”, sa kollegan. Jag invände att det nog inte var någon bra idé, eftersom jag just skulle avgå med spärrfärden tillbaka till Åstorp och att det förelåg en uppenbar risk för kollision. Jag trodde naturligtvis att bangubbarna använde någon form av fordon när de synade banan. Kanske var deras dressin på verkstad. Dessa två kollegor skulle nämligen traska till fots hela vägen till Teckomatorp. Jag häpnade. År 2013. Jag säger då det.

Tkl-pool slopas i december

Trafikverket kommer att lägga ned den så kallade tkl-poolen, som funnits i södra Sverige sedan början av 2000-talet. Tågklarerarna har haft placering i hemmet, vilket i längden blivit en allt för dyr affär för Trafikverket. Dessutom minskar behovet av lokaltågklarerare i takt med att allt fler banor fjärrstyrs. Ett exempel på detta är att Alvesta stängs vid tidtabellskiftet i december. Inom 5-7 år räknar Trafikverket även med att Helsingborg kan fjärrstyras, precis som vissa banor i Småland. Ett 15-tal personer i Alvesta och tkl-poolen blir därmed övertaliga om ett knappt halvår. När T14 är klar kommer Trafikverket att kunna bedöma var behovet av lokal tågklarering finns. Den övertaliga personalen kommer att erbjudas eventuellt nya tjänster efter anställningstid.

Underhållande nybygge i norr

Bombardier har nu tagit över underhållet av loken och vagnarna som används av SJ i Norrlandstrafiken. Det handlar om tolv lok och 77 vagnar, som tidigare underhölls av Euromaint. Det är första gången som Bombardier vinner ett kontrakt och underhåller lok och vagnar på plats i Sverige. För ändamålet bygger Bombardier en ny verkstad i Notviken utanför Luleå. 30 personer har rekryterats till den nya anläggningen som omfattar tre spår och 3300 kvadratmeter. Viss översyn kommer även att utföras i Hagalund och i Göteborg. De 89 fordonen ägs egentligen av Trafikverket, men hyrs av SJ som också ansvarar för upphandlingen av underhållet. Totalt använder SJ ungefär 150 fordon i Norrlandstrafiken. Euromaint behåller underhållet av de SJ-ägda loken och vagnarna. Det nya avtalet med Bombardier sträcker sej över fem år, plus två så kallade optionsår.