En poolares vardag

Ibland får jag frågor hur mina arbetsveckor i Green Cargos bemanningspool kan se ut. Det är framförallt kollegor som är nyfikna. Men även högst normala människor, som släkt och vänner, undrar. Att jag tjänstgör varannan vecka har de flesta fått kläm på. Det är lite svårare att snabbt förklara exakt hur jag arbetar. Här kommer därför en genomgång av den senaste veckans ”slit” i Göteborg.

Tisdag, 23 juli
Sävenäs, tur 4803, 19.23-
Första arbetsdagen inleddes som vanligt med en rejäl sovmorgon, för att orka med nattens övningar. Behövde inte åka hemifrån förrän vid 15.30. Skönt. Ankom Sävenäs i lagom tid för att hinna med alla bestyr. Åtminstone trodde jag det. Hade en del väskor att släpa på. Ville inte boka upp hotellrummet bara för att sätta in lite kläder. Jag checkar in i morgon istället, så blir chefen glad. Gick ut för att hämta mina två lok och upptäckte att klargöringsturen var indragen på grund av personalbrist. Jag fick själv skrämma liv i de gamla Rc2orna, 1126 och 1128. Tåg 4560 avgick därmed sent från Göteborg. I Hallsberg hade förseningen vuxit till en timme. Jag ringde upp föraren som jag skulle avlösa några timmar senare. Hon var tidig. Typiskt. Jag som behövde sova. Jag fick en timme ovanpå täcket. Visserligen hade klockan passerat midnatt, men jag hade ändå bara tillgång till en så kallad dagbädd. Vilket innebär att jag under inga omständigheter får krypa ned under täcket. Fråga mej inte varför.

Onsdag 24 juli
Sävenäs, tur 4804/2501, -7.21/18.18-23.18
Klockan var strax före två när jag avlöste min kvinnliga kollega. Det var en ljum sommarnatt. Jag lät sidofönstret vara öppet en lång stund. Den friska luften strömmade in i hytten och rufsade om i håret. Tåget, som kom från Ånge, var bara 99 meter långt. Det känns inte bra. Såna tåg kan inte vara någon bra affär för bolaget. I Skövde kokade jag gulaschsoppa. I Herrljunga drack jag kaffe. I Alingsås skulle jag enligt tidtabellen stå stilla i en timme, på grund av diverse banarbeten. Jag fick dock rulla förbi denna station, och åkte istället in på sidospåret i Floda. Ett pendeltåg passerade 5.02 och ytterligare en motorvagn susade förbi innan jag såg hur signalen framför mej gick om till ”kör 40”. Perfekt. Snart framme. Trodde jag. Men i Lerum körde det ihop sej. Den stackars tågklareraren hade alldeles för många tåg att härbärgera och alldeles för få spår. Jag fick gå mot stopp och ta rygg på en kollega som redan stod parkerad på spår 3. Hans tåg var bara 400 meter långt, så vi fick plats båda två. Det blev ingen tidsförtjänst. Jag ankom Sävenäs i rätt tid, tog pendeltåget till centralen och proppade i mej en rejäl frukost innan jag somnade. Vid middagstid tog jag en promenad genom Göteborg och märkte absolut ingenting av den påstådda fotbollsfebern. På kvällen var det dags att åter bege sej iväg till jobbet. Det var lättjobbat. Jag körde ett tåg till Alingsås och blev avlöst av samme Hallsbergsbroder som jag liftade med till Halmstad för ett tag sedan. Sedan skulle jag egentligen bara ha åkt pass med ett pendeltåg till Sävenäs för att sluta. Men jag tog ett senare tåg och hann med en fika hemma hos Potatisknölen och hans nya kärlek, som jag känner sedan tiden på TGOJ.

Torsdag 25 juli
Sävenäs, tur 4803, 19.23-
Åt frukost tillsammans med Den Vimsige. Sedan åkte vi och badade i Askim, ute vid havet. Vi var nästan ensamma på stranden. Anledningen var nog att det var molnigt inne i stan. Vid kusten var det dock strålande solsken. Den Vimsige hade inga badbyxor med sej, så han fick stanna på land. Efter några timmar åkte vi tillbaka till hotellet. Vi käkade en sen lunch tillsammans med en gammal TGOJ-kollega som nu jobbar på Rush Rail. (Sssch… berätta inte för chefen att vi umgås med sånt folk). Sedan var det åter dags att packa jobbväskan. Jag körde samma tåg som för några dagar sedan, 4560 till Hallsberg. Den här gången kom jag iväg i rätt tid och rullade till och med in på slutstationen före tiden. Där vidtog dock stor cirkus.

Fredag 26 juli
Sävenäs, tur 4804/6001, -7.21/19.23-
Anledningen till förvirringen skrev jag om i bloggen förra veckan. Mitt tåg tillbaka till Göteborg var ungefär fem timmar försenat. Vad jag däremot inte berättat är vad som hände när jag just hade publicerat mitt blogginlägg och skulle krypa ned mellan lakanen. En vänlig Hallsbergskollega, som hade sin bil på parkeringen, erbjöd sej att skjutsa iväg mej till en nattöppen mack, så att jag kunde handla. Det var vänligt gjort. Vid halv sju på morgonen ringde kamraten på 14053 som jag skulle lösa av. Jag åt min frukost, som jag köpt på macken några timmar tidigare. Resan ned mot baksidan gick som på räls. När jag rullade in på Sävenäs var jag ”bara” drygt tre timmar försenad. Jag sov några timmar och gick sedan runt hörnet vid hotellet och åt en kebabsallad. Jag köpte en kopp kaffe och satte mej vid datorn en stund. Jag satte kurs mot Sävenäs och checkade av loklistan. Jag hickade till. Rc1 1016. Då var alltså timmen slagen. Efter snart 13 år vid järnvägen skulle jag nu få köra en Rc1. Trodde jag. Senare visade det sej att loket bara skulle gå i transport till Hallsberg. Det var en helt vanlig Rc4 som drog tåg 4560. Det blev en liten besvikelse.

Lördag 27 juli
Sävenäs, tur 6002, -12.04
Egentligen skulle jag inte avgå från Hallsberg förrän vid åttatiden på morgonen. Tåget var dock färdigväxlat redan vid tre. Jag hade svårt att somna och hade dessutom en annan plan med dagen. Jag kontrollerade med Hallsbergs- och Göteborgsfjärren om de hade några invändningar mot att släppa iväg ett fyra timmar tidigt tåg. Det gick bra. Därmed ankom jag Sävenäs redan strax efter sju. Jag slängde mej in i en buss, bytte till ett Öresundståg i Mölndal och satte mej i bilen i Halmstad. Klockan elva klev jag innanför dörren i hemmet.

Söndag 28 juli
Sävenäs, tur 6807, 23.15-
Det blev en hel dag hemma, till glädje för Alice och Kära hustrun. Man får nog säga att detta var den bästa ”jobbhelgen” på länge. Jag behövde inte åka hemifrån förrän framåt midnatt. Turen började nämligen med passåkning från Göteborg till Halmstad. Det blev inget tågåkande för min del. Istället tog jag bilen de 15 milen tillbaka till Halmstad, där jag löste av en kollega vid halv tre på natten.

Måndag 29 juli
Sävenäs, tur 6808/7423, -05.10/20.16-
Resan gick bra, det var grönt i varenda signal hela vägen från Halmstad till Sävenäs. Jag tog spårvagnen tillbaka till hotellet, så slapp chefen den taxiräkningen. Dock ankom jag hotellet något tidigt, så den riktiga frukostbuffén var inte framdukad. Jag fick nöja mej med lite fil, skinka och juice. Eftermiddagsrutinen blev den vanliga. Revelj 14.30, lunch 15.30, kaffe framför datorn 16.30. Vid 18-tiden slumrade jag åter till. Ibland undrar jag hur mycket en människa kan sova utan att ta skada? 19.45 satte jag mej på pendeltåget. Tio minuter senare var jag på plats på min arbetsplats. Ännu en gång väntade Hallsberg. Jag klargjorde loket, begärde växlingsväg och rullade emot vagnarna. Jag fick föraruppgiften av en växlare. Han hjälpte mej att bromsa tåget. Efter ett kort stopp på den så kallade I-gruppen bar det iväg norrut. Vid midnatt rullade jag in i Hallsberg. En Gävlekollega löste av mej. Han skulle köra tåget till Storvik. Därifrån fortsatte ekipaget sedan till Ånge.

Tisdag 30 juli
Sävenäs, tur 7424, -19.48
Avgångstiden till Kil var 03.00. Men jag kom iväg en timme före tiden. Jag såg hur den mörka natten förvandlades till ljus morgon. Jag passerade Laxå, Degerfors och Kristinehamn. Jag mötte Cargonettåget till Älmhult. Det var en El 16 som drog. Detta tåg har jag själv kört många gånger. Fast inte på dessa breddgrader, utan från Jönköping till Älmhult. I Kil parkerade jag tåget i väntan på avlösande kollega. Hotellet hade ännu inte hunnit sätta fram frukosten, så jag fick leta upp en gammal apelsin i väskan. Dagens lunch intogs på samma ställe, Kils hotell. Det serverades fläsk och raggmunk. Det blev mest fläsk för min del. Jag hämtade en kopp kaffe i personallokalerna, i väntan på tåget som jag skulle åka pass med till Grums. På väggarna hänger massor av gamla bilder från förr och porträtt på kollegor, nya och gamla. Jag gillar det. Jag kan studera sådana foton i timmar. I Grums fick jag själv syna och bromsprova tåg 4651. Det var drygt 1200 ton i vagnvikt, men det kändes som det dubbla när jag efter många om och men kämpade mej iväg från Grums. Jag begriper inte hur Gruvöns lilla lokomotor orkade dra in hela det här lasset på stationen. Klockan var 19.30 när jag äntligen ankom till Sävenäs. Det känns inte helt lyckat att sluta så sent inför en fridag. Inte när man har tre, fyra timmars resväg hem. Men jag protesterar inte. Inte den här gången. Det har jag inte mage till, eftersom jag var hemma under i princip hela helgen. Därmed var ytterligare en jobbvecka till ända. Jag hoppas att ni fått en liten inblick i hur min arbetsvardag ser ut.