Fel blev väldigt rätt

Vintern 2000 genomgick jag urvalstester till lokförare. Tvärtemot vad många tror så var det ett ganska gediget och omfattande program som skulle klaras av. Ett av momenten gick ut på att testa simultankapaciteten. Jag minns inte exakt hur just det testet gick till. Jag kommer dock ihåg att jag satt vid en dator inne på ett kontor, som i normala fall härbärgerade den ansvariga för lokförartesterna. Nu hade hon lämnat rummet för att jag skulle få lugn och ro. Jag slet med testet. Jag skulle trycka på en speciell knapp på tangentbordet varje gång de gröna ränderna nådde varandra, på en annan knapp när de två röda varianterna gick ihop. Samtidigt skulle jag para ihop siffror genom att dra streck på ett papper. En spökröst läste en berättelse som jag senare skulle återge. Ungefär på detta sätt har jag för mej att testet gick till. Det var enkla uppgifter, men allt skulle göras samtidigt och på tid, så då blev det genast lite knivigare. Plötsligt ringde det på en telefon i andra änden av kontoret. Var det meningen att jag skulle svara? Var detta också en del i testet? Jag lyfte på luren och förklarade att personen som söktes för tillfället var oanträffbar. Jag noterade ett namn och ett telefonnummer. Jag satte mej åter vid datorn och fortsatte med uppgifterna. Några minuter senare var prövningen avslutad. Kvinnan som skötte ruljansen konstaterade att jag lyckats bra med testet. Det var ju skönt. Så fick hon syn på min papperslapp på sitt skrivbord. ”Vad är detta?” frågade hon. Jag förklarade. Hon blev alldeles röd i ansiktet. Men inte av ilska. Hon skämdes. Det visade sej nämligen att hon hade glömt att stänga av sin telefon. Det var inte alls meningen att den skulle ringa. Än mindre att jag skulle svara. Testledaren konstaterade, smått imponerad: ”Det blir nog en bra lokförare av dej”.

Annonser

2 thoughts on “Fel blev väldigt rätt

  1. Intressant hur en lokförares hjärna är kopplad! Märker du av dina förmågor i ‘verkliga’ livet också? T.ex. samtidigt vända pannkakan och vispa smeten, prata i telefon och lösa korsord, blogga och lyssna på Sommar i P1?

    • Har aldrig tänkt på det, men nu när du säger det så finns det nog en del gånger man har haft nytta av denna egenskap, även utanför lokhytten. Blogga, titta på TV och prata i telefon samtidigt som jag försöker hålla Kära hustrun på någorlunda bra humör är en vanlig kombination…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s