Gör jag rätt?

934726_10201043957210449_1465050996_nJust nu pågår ett stort banarbete på järnvägen söder om Alvesta. Bland annat byter Trafikverket spår på en ganska lång sträcka. Det innebär att bara ett av de två spåren är öppet för trafik, så kallad enkelspårsdrift. Trafiken flyter trots detta på ganska bra, tycker jag. Åtminstone så vitt jag kan bedöma ur mitt lilla godstågsperspektiv. Förseningarna stannar oftast på några enstaka minuter, trots att även hastigheten är sänkt förbi platsen där arbetet pågår. Att man sedan kan få stå och vänta in sitt rätta tidtabellsläge när man är tidig är något man får acceptera. Även om det svider ibland. Häromdagen fick Den Vimsige stå framför en röd signal och glo i en och en halv timme.

Jag har alltid tyckt att det är obehagligt att passera förbi de här platserna där ibland hundratals personer jobbar längs en lång sträcka i spåret bredvid. Det är bara ett par meter som skiljer dem från mej och mitt tåg. Även om hastigheten ofta är sänkt till 70 kilometer i timmen, så har jag ingen chans i världen att stanna om en arbetare eller maskin råkar komma för nära mitt tåg. På en vanlig väg kan man ju alltid tvärnita. Det går liksom inte på ett järnvägsspår. Jag har passerat förbi tusentals banjobbare genom åren och aldrig varit ens nära att köra på någon. Oftast står de på behörigt avstånd och vinkar glatt. Men jag vet ju att olyckor inträffar. Jag läser om kollegor som råkat ut för både traktorgrävare och annat som befunnit sej på fel plats. Ibland sitter man faktiskt med hjärtat i halsgropen. En grävmaskin kommer backande på spåret intill. Han svänger väl inte ut med skopan nu?

Det obehagligaste av allt är dock banarbetena som utförs om nätterna, när det är mörkt ute. Hundratals (känns det som) strålkastare lyser upp järnvägsspåren. Ofta är ljusen så starka att jag måste kisa med ögonen för att inte bli helt förblindad. Det går inte att se någonting av vad som sker framför mej förrän jag har passerat platsen. Jag vet inte heller hur jag ska bete mej som lokförare. Kan jag lita på att tågvarnaren alltid finns på plats och gör sitt jobb? Ska jag tuta när jag närmar mej arbetet? Jag brukar göra det, även om jag hört att en del banjobbare blir sura. Det är liksom inte den lilla tysta tutan som sitter monterad på loktaket. Jag vet dessutom hur obehagligt det är att möta ett tåg som av någon sömnig anledning glömmer att blända av. Precis som i fallet med tyfonen så är det rejäla grejer som används även under strålkastarglasen. Frågan är hur jag själv ska agera när jag närmar mej personer som arbetar i spåret? Ska jag fortsätta med helljuset påslaget och blända kollegorna i spåret på samma sätt som jag själv blir bländad när jag möter att tåg med en glömzk förare? Eller ska jag gå ned på halvljus för att skona ögonen på arbetarna i spåret? Det låter ju snällt och bra. Men risken är kanske att de inte ser att jag närmar mej? Det vore intressant att få veta vad banjobbarna längs spåret har för åsikt i den här frågan.

Annonser

9 thoughts on “Gör jag rätt?

  1. Att dom har stark arbetsbelysning på när dom arbetar förstår jag men det vore bra om dom slog ifrån helljuset i frontbelysningen för precis som du skriver är det ganska obehagligt att inte se något vad som finns bakom ljuset.

    • Vet inte om det hade fungerat rent praktiskt att alltid släcka ned belysningen en aning när ett tåg närmar sej. Ofta är det en faslig massa lampor som lyser. Alla sitter inte heller på spårfordon.

      • Nej. Men frontljuset på arbetsfordonen är ju riktade rakt mot en. Fast dom nya arbetsljusen med xenon-lampor är det rätt bra tryck i även om man inte är rakt framför.

  2. Jag ger ”tåg kommer” på avstånd, hellre det än att köra på någon. Ett ögonblicks ouppmärksamhet eller distraktion för Tågvarnaren eller den som arbetar i spåret är allt som behövs för att det skall gå riktigt illa.

    Angående ljuset så kör jag sällan i mörker nu för tiden men minns att jag bländade av.

  3. Intressant att läsa hur du upplever det. Tvärnit när du kör i sjuttio med ett godståg har jag också förstått att det är en omöjlighet. Men ibland åker väl tågen förbi arbetsplatserna saktare än så, kan en tvärnit fungera i förtio km hastighet? Alla hjul på ett tåg, lok och vagnar, har väl bromsar?
    Arbete på spåret i mörker har jag också funderat på. Det måste ju vara mycket farligt i jämförelse med arbete dagtid, Kanske det är därför de dragit igång arbetet med spåren mellan Alvesta och Älmhult nu när det är många ljusa timmar på dygnet?

    • Funkar dåligt med tvärnit även i 40. Att man för tillfället arbetar på dagarna (och nätterna) beror nog på att man behöver all tid man kan få.

  4. Precis det du skriver har jag också tänkt mycket på där man sitter på fjärren och spärrar t.ex uppspåret och kör tåg på nedspår. Intressant att läsa! Håller med dig Jonas. Skulle vara intressant att veta hur det upplevs från gubbarna och gummorna som jobba i spåret? Tack och lov är det sällan påkörningar av jobbare, i alla fall på Malmös område 😉

    • Jag känner likadant, men samtidigt så är det lite knöligt att på håll gissa sig till om det är ett annat tåg man möter (då ska man blända av) eller om det är något arbetsprojekt (då ska man inte blända av) – Jag skulle tycka det vore praktiskt att veta om man kan förvänta sig arbetsfordon längre fram, hur det ska lösas har jag dock ingen koll på.. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s