Arriva sitter med Svarte Petter

När jag läser om olyckan på Saltsjöbanan i Stockholm så häpnar jag. Det gör väl alla, i och för sej. Från början misstänkte polisen att en städerska stulit tåget och kört iväg. Nu tyder istället mycket på att det handlar om en olycka. Städerskan ska ha fällt fram förarstolen och kommit åt ett reglage för motorströmmen. Van vid Rc och X11 och Y1 och allt vad fordonen heter som jag brukar köra så framstår detta scenario som osannolikt. Men ju mer jag luskar i saken, ju tydligare blir bilden av vad som kan ha hänt.

Vagnarna på Saltsjöbanan är inte konstruerade riktigt på samma sätt som andra järnvägsfordon. Flera kollegor har till den här bloggen berättat hur Saltsjöbanans vagnar brukar ställas av under vintertid. Lite förenklat kan man säga att en elkabel kopplas in genom hyttdörren. Tågsättet står då obromsat. Lossar kabeln, om fordonet exempelvis skulle rulla iväg, går bromsen till. Fördelen med denna typ av uppställning är att bromsen inte riskerar att frysa fast. Men finns det ingen stolpe med tillhörande kabel i närheten så finns ett annat sätt att parkera vagnarna. Detta sätt bygger dock på att säkerhetsgreppet förbikopplas. I detta läge är det bara att trycka fram körreglaget så sticker vagnen iväg. Någon ATC finns inte heller på banan.

Denna typ av uppställning har pågått i flera år. Den är naturligtvis inte godkänd. När jag hör om kilade säkerhetsgrepp så reser sej nackhåren. Arbetsgivaren har av allt att döma blundat för företeelsen, för att få verksamheten att fungera. Att åklagaren nu överväger ett åtal för arbetsmiljöbrott är därför inte särskilt konstigt. Arriva har nyligen tagit över trafiken och ärvt dessa gamla synder. Nu riskerar man att sitta med Svarte Petter. Det vill säga ansvaret, skammen och tidernas badwill. Frågan är om till och med trafiktillståndet kan vara i fara? Så allvarlig kan situation kanske bli. Och vad händer då med den övriga Arrivaverksamheten runt om i landet?

En annan kollega berättar hur han, när han gick hem för natten, brukade lägga växlarna vid vagnhallsbangården i Neglinge på ett sådant sätt att inga tåg skulle riskera att komma ut på linjen. Detta gillades inte av kollegorna. De ansåg att växlarna skulle ligga rätt, så att vagnarna kunde köras ut även vid hastigt uppkomna växelfel och snöstormar. På den tiden fanns ingen föreskrift för hur man egentligen skulle göra. När jag hör saker som dessa så förstår jag varför Arrivas presstalesman var så snabb att lägga skulden på den stackars städerskan.

Nu pågår som bekant fortfarande utredningen av vad som egentligen hände, och än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser. Det vill jag verkligen betona. Konstiga saker händer och tekniska fel kan uppstå. Tidigare har exempelvis en vagn på Saltsjöbanan skenat på grund av en – tro det eller ej – utspilld kopp kaffe.

Annonser

11 thoughts on “Arriva sitter med Svarte Petter

  1. Tyckte de verkade underligt redan från början, inte att hon kom in i tåget som städerska men att klara av både säkerhetsgrepp och gasreglage. Och en liten tur i oturen att de inte var åt andra hållet, full fart in i Slussen hade troligen inte slutat med en person skadad!

  2. Om kilade säkerhetsgrepp är vardag sitter inte Arriva med svarte petter utan med tummen i arslet.
    Att ett större företag genast går ut och säger att ”allt är nån annans fel!” är helt normalt. Ingen litar ändå på vad de säger, efter flera år av att havererad vintertrafik aldrig berott på underdimensionerat eget spårunderhåll utan enbart på att gud (i sin ondska) skickat onormalt mycket snö på just Skenias spårbitar.

  3. Ström vid uppställningsplatserna borde väll inte vara så svårt att fixa? Visst tar man över trafiken är det lätt att vara kvar i samma fotspår, eftersom förbättringen inte ger något vinst för stunden. Fast hade man tänkt mer än näsan räckte så hade man kanske sett konsekvenserna.

  4. Jag tycker att det låter så långsökt att hon råkade komma åt allt möjligt när hon städade så att tåget kunde fara iväg sådär men nu, efter att ha läst ditt inlägg, så får jag väl tro på det.. De tidigare teorierna, självmordsförsök, terroristattack, hjärnsläpp (kanske inte den sista lika mycket) har iofs också låtit väldigt långsökta.. Ska bli intressant när vi får veta sanningen 🙂

    • Hon har inte kommit åt en massa saker. Bara gasreglaget eller det kilade dödmansgreppet. Lokföraren/växlaren lämnade allt annat igång.

  5. Jag anser att det är helt otänkbart att Arriva är ovetandes om situationen i Neglinge. Fattar inte att personalen tillåts hantera fordonen på detta sätt. Händer det något så är det ju ganska stora summor det handlar om i reparationer osv..

  6. Kan du utveckla det här om kaffekoppen? Det går nämligen runt en massa historier på internet där folk drar din korta kommentar till dess värsta möjliga slutsats. Vore därför trevligt med ett klargörande, tack.

      • Det verkar dröja…så istället kanske jag ska återge det som jag har fått berättat för mej. Under 90-talet skenade en Saltsjöbanevagn in i en stoppbock vid Slussen. Orsaken var kortslutning i styr- och reglerutrustningen. Orsaken sägs ha varit en utspilld kopp kaffe i närheten av knappen för snabbstarten, en funktion som då fanns på desa vagnar, men som nu är bortbyggd. Snabbstarten gjorde det möjligt att förbikoppla alla andra funktioner och få rull på tåget lite snabbare.

      • Tack för svar. Kortslutning pga kaffe, oj. Då hade de som drog värsta slutsatsen rätt.

        Själv trodde jag det var ett ”klassiskt” handsvep över förarbordet för att rädda kaffekoppen och spaken hamnar i full gas. Har själv gjort det, fast uteblivet dödmansgrepp och klarsignal har hindrat körning (naturligtvis).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s