En hundradels sekund i Skene

Året är 2012. Det är maj. Den unge lokomotivföraren greppar sin mobilkamera. Han trycker av. En hundradel senare har mobiltelefonen av märket Sony Ericsson W715 förevigat ett litet stycke historia. Fotot i sej blir inget mästerverk. Men det ger ändå en liten bild av nåt som är på väg att försvinna i det allt modernare järnvägs-Sverige.

Så skulle det nog ha låtit om Hans Villius fått bestämma. Men nu är det inte han, utan nyss nämnde lokomotivförare som författar dessa rader. Vi kan kalla honom ung, för sån känner han sej. Hans personnummer skvallrar om nåt annat. Men det talar vi tyst om en dag som denna.

Lokomotivföraren trycker på avtryckaren på sin mobilkamera klockan 16.29. Det är tisdag den 29 maj. Platsen är Skene, i Marks kommun i Västra Götalands län. Här bor 5800 människor. Tåget heter 3871 och utgörs idag, likt de flesta andra dagar, av en motorvagn av modellen X12.

X12an har just stannat mjukt och fint. Är det nåt som lokomotivföraren med kameran kan så är det att köra den här typen av motorvagn. Det har han gjort sedan tidernas begynnelse. Tre personer kliver av. Lika många går på. Den unga tågvärdinnan konstaterar skämtsamt att det var ju bra ”för statistikens skull”.

Tågklareraren tittar ut från sin expedition. Hon ser att det mötande tåget är på väg in. Så bra. Då kan hon lägga om växeln och ställa kör i tågvägen för 3871. Tåg 3846 från Varberg mot Borås rullar in jämsides med lokomotivföraren från Blekinge. De båda kollegorna hälsar glatt på varandra. Som de alltid gör, dessa lokomotivförare. Men det är inte bara en hälsning. Det är även ett K-möte. Det åligger de båda förarna att kontrollera att mötande tåg verkligen inkommit på driftplatsen.

Tågklareraren kommer ut med sin signalstav. Kanske är det hennes bil som står parkerad utanför stationshuset. Hon för staven fram och åter över sitt huvud. Det är signalen för körtillstånd. Lokomotivföraren på tåg 3871 mot Varberg visar med handsignalen ”klart” att han uppfattat stinsens vevande. Han tittar i backspegeln och konstaterar att inga rörelser är synliga vid dörrarna. Han stänger, startar ventilatorerna och lossar bromsen. X12an rullar sakta framåt. Vår vän lokomotivföraren vinkar glatt även åt tågklareraren. Men denna gång saknar hälsningen betydelse. Åtminstone i formell mening. Föraren vill bara säga tack och hej. Stinsen vinkar tillbaka. Lika glatt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s